Skolan i Norrbotten mäter sig väl i de allra flesta perspektiv i förhållande till riket. Vi har högre lärartäthet i grundskolan än riket i stort och det har ökat över tid. Fler än snittet klarar kunskapsmålen i årskurs 9 och går vidare till gymnasiestudier och dessutom är det en högre andel elever folkbokförda i Norrbotten som tar gymnasieexamen än i övriga landet.
Sammantaget klarar sig elever i Norrbotten väl i de nationella jämförelserna fram tills dess att de gått ut gymnasiet, därefter sticker Norrbotten ut markant. Andelen unga som påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år är 32 procent, att jämföra med riket där motsvarande siffra är 41 procent. En betydande skillnad som inte enbart kan förklaras av sammansättningen på arbetsmarknaden.
Antalet helårsstudenter vid Luleå tekniska universitet har minskat under 2014/15 till 2018/19. Samtidigt har antalet helårsstudenter i riket ökat, vilket gör att LTU:s andel av landets samtliga studenter minskar. Åren 2014 och 2015 studerade 7 620 studenter vid LTU, att jämföra med 7 448 under 2018 och 2019.
Små kommuner och offentlig sektor utanför städerna har svårt att rekrytera utbildad personal och utbildningssystemet har inte mött de behoven. Genom att verka för att LTU får ett breddat utbud av utbildningar inom humaniora ämnen skulle vår kompetenskraft stärkas och fler stanna kvar i länet under studietiden. Det behövs också en större andel distansutbildningar.
Antalet utbildningsplatser på Yrkeshögskolan är också lägre i förhållande till antalet invånare i Norrbotten än i riket och även där ökar skillnaden. Så kan vi inte ha det.
För att möjliggöra för fler att gå vidare till eftergymnasiala studier kräver vi;
Att Yrkeshögskolan i länet byggs ut med 300 årsplatser samt att det sker satsningar på Luleå tekniska universitet, motsvarande 350 utbildningsplatser. Vi vill att utbildningsplatserna slutar att minska, i tider då högskolan byggs ut nationellt.