I texten framstår det som att södra Sverige, Skåne gnäller över lite dyr el samtidigt som det regnar förmåner över oss i vanliga fall. Att regeringen och statligt fokus ligger helt på till exempel Skåne medans Norrland utarmas på resurser. Norrland som endast får smulor tillbaks.
Ja, det är sant att jag och Trelleborgs kommunfullmäktige sa nej till ett par vindsnurror i ett projekt som var väldigt kustnära utanför Trelleborgs kust. Vad som glömdes att nämnas var att vi samma dag sa ja till två olika andra vindkraftsprojekt som hade kunna leverera upp till åtta gånger mer. Den större av dessa ute till havs, projektledd av dansk Örsted hade levererat halva Skånes nuvarande elkonsumtion. Dessa projekt har nu länsstyrelsen och försvaret sagt nej till. Försvaret behöver inte ens motivera varför man säger nej.
Simons text har alltså ett korrekt citat men fel slutsats.
Anledningen till att Sverige har olika elmarknadzoner är att staten en gång tänkte att det skulle uppmuntra till elkraftproduktion runt om i landet. Men hur skall det vara möjligt om alla projekt sedan får statens kalla hand över sig? De allra flesta projekt i Skåne stoppas av länsstyrelsen och inte olika kommuner. Varför skall Skåne straffas med elpriser som ligger över 400 procent över andra priser i Sverige – när vi inte ens får bygga vindsnurror?
Ja det är fel att Raglunda kommun i Jämtland är en av Sveriges ”fattigaste” kommuner samtidigt som mest vattenkraft produceras av staten i denna kommun. Men det är ju knappast södra Sveriges fel.
Jag vill insistera på att svensk politik som kommer från Stockholm har en huvudstadsfixering. Det som inte händer innanför tullarna i Stockholm – händer inte i Sverige. Det är först när rån eller bombexplosioner sker på Norrmalmstorg som det blir ett nationellt problem. Just nu har vi en socialdemokratisk regering, vad gör de åt denna trend?
Trelleborg har som Sveriges sydligaste kommun ett gynnsamt läge mot Europa men både här och i Skåne har vi lika stora problem med att bli sedda som resten av Sverige.
En stor del av Sveriges gods går via Trelleborgs hamn. Det är enorma mängder tusentals ton per år. Varor som inte stannar i varken Trelleborg eller Skåne. Vi får ingen tull på detta utan endast dieselutsläpp, trafik-köer och andra problem.
Skulle inte resten av Sverige må bra av att enas som den provins som de ser oss som? Mitt upprop är att vända udden på spetsen där den hör hemma. Mot innerstadsriksdagen.
Sist vill jag hälsa att om och när ni vägarna förbi Sveriges sydligaste udde – så är ni alla hjärtligt välkomna, ni behöver inte betala för elen.