Norrbotniabanan, Lom-tjärn och Piteås framtid

Järnvägen byggdes efter den befolkningsstorlek som fanns för över 100 år sedan. Nu är situationen en helt annan, skriver SLP som vill flytta tågtrafiken ut ur stan.

Foto:

Insändare2018-10-02 09:56
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Norrbotniabanan skall naturligtvis inte gå in genom centrum utan det mest lämpliga resecentrumet är Lomtjärnsområdet.

Man bör dock snarast flytta järnvägsspåret som korsar Timmerledens korsning med Västergatan och lägga ett nytt spår söder om Timmerleden där det kan ansluta till spåret till Kappa.

Att låta järnvägen diagonalt korsa en av de mest trafikintensiva korsningarna i Piteå är så fel man överhuvudtaget kan göra.

1893 byggdes järnvägen också söderut från Boden och de nordliga och sydliga rallarlagen möttes vid Koler i december 1893.

Järnvägen Älvsbyn-Piteå öppnades mitt under brinnande världskrig 1914-15.

Vid 1900-talets början hade Piteå en befolkning på 2 500 invånare. 1960 var befolkningen drygt 8 000 invånare.

Kommunreformen 1967 innebar att Norrfjärdens och Hortlax landskommuner sammanfogades med Piteå stad och lands till en kommun. Invånarantalet 1970 drygt 32 000. Nu drygt 42 000.

För över 100 år sedan planerades och byggdes järnvägen efter den befolkningsstorlek som fanns då.

Om vi blickar 100 år framåt i tiden så är det inte ett osannolikt scenario att Piteå då har en befolkning på 80 000 eller mer. Den mer koncentrerade befolkningen finns sannolikt då mera norrut mot Norrfjärden och söder mot Hortlax.

Det är i ett långsiktigt perspektiv man både skall fundera över befolkningsstorlek och hur en infrastruktur av järnvägskaraktär skall fungera tillsammans. De som förespråkar ett resecentrum vid södra Hamn befinner sig i en föråldrad tidsepok och vi kan inte ha drivande personer med sådant synsätt i denna viktiga fråga.

En eventuell folkomröstning, som Sara i PT den 19 september föreslog i denna fråga är ett vanskligt instrument. Folkomröstningar är endast rådgivande och inger för det mesta bara falska förhoppningar.

I Strängnäs hade man i årets val också en folkomröstning. Över 70 procent av befolkningen ville behålla landsbygdsskolorna. 15 procent stödde en nedläggning.

Moderater och socialdemokrater har tillsammans varit de som drivit på för att kunna lägga ner landsbygdsskolorna. Dessa samarbetspartier fick dock fortsatt förtroende att regera Strängnäs vilket gör att de inte har några som helst betänkligheter att gå emot folkopinionen och lägger därför ner de fyra landsbygdsskolorna folkomröstningen gällde.

Att bilda ett parti som arbetar för Alternativ Syd i frågan, som föreslås i PT 26/10, är en grannlaga uppgift. Kanske bättre att bilda en grupp som tar fram material och information för att få till stånd och kan påvisa att Alternativ syd är bättre.

En sådan variant stödjer vi helhjärtat med de resurser vi har till vårt förfogande.

Läs mer om