Så har socialnämnden svarat på den namninsamling som var för att dövblinda Evelina skulle få behålla sitt stöd i vardagen, en som kunde tala med henne genom att teckna i handen och som följde henne till sitt arbete.
Socialnämnden påstår att man ”noga övervägt den information som funnits tillgänglig och enligt sin uppfattning fattat ett så väl grundat beslut i den specifika situationen”.
Jag kan då inte förstå hur man då tänkt eller om man tänkt alls. Har man inte förmågan att tänka sig in i situationen som Evelina befinner sig i? Hon lever i mörker och tystnad och hemtjänsten som inte kan tala med henne ska vara hennes stöd och trygghet? Tanken är att hemtjänsten ska via en app i telefon, skriva vad de vill säga och sen skickas det till en maskin med punktskrift som skriver ut blindskriften så Evelina kan läsa det. Har man tid med det? Hur det fungerar andra vägen, alltså från Evelina till hemtjänsten vet jag inte.
Hemtjänsten kan vara bra, men det är ofta omsättning på dem som kommer till kunden, visar erfarenheten. Och om den som kommer till Evelina inte tar i henne så hon vet inte om någon är med henne. Hon kommer ju aldrig att känna sig helt trygg – är det någon hos mig eller inte? Prova själv att ta på hörlurar som gör att du inte hör något och bind för ögonen, hur länge orkar du? En timme? Evelina ska orka livet ut.
Det är dags för uppror bland Piteåborna, så här kan vi inte behandla folk! Varje gång Förvaltningsrätten ger en funktionshindrad rätt till ett visst stöd, överklagar Piteå kommun för att få ett andra utlåtande. Jag tycker att det känns som slå på dem som ligger. Det är för att man ska vara en ”rättsäker” kommun. Alltså att man inte gör det minsta utöver vad lagen säger? Jag skulle vilja ha ett andra utlåtande när man sätter löner och extra på sina chefer.