Går det bra eller går det åt helvete för Sverige? Vågar man gå ut eller skall man bygga ett skyddsrum i källaren? Är vårt samhälle nu otryggt och farligt?
Nej så är det inte. Samtidigt skall vi också vara ärliga, ödmjuka och ytterst medvetna om att det finns mycket som kan bli bättre. Vi kommer aldrig att kunna ta oss framåt och nå bra långsiktiga lösningar om vi låter oss styras av falska och vinklade budskap som egentligen bara bygger på rädsla och känslan av otrygghet.
Den senaste tiden har vi sett både en ökning och en normalisering av rasistiska och antidemokratiska krafter och rörelser.
Vi har sett och ser vilket hot det skulle vara mot det samhälle vi bygger idag. Många kämpar mot företrädare för Sverigedemokraterna som gång på gång har kommit med rasistiska utspel och förslag. Många kämpar mot svansen till de högerextrema rörelserna. Kämpar mot att förtryck och segregering ska bli något ”normalt”. Kämpar genom att debattera mot ”nättroll”, så kallade ”Sverigevänner” med öppna nazistiska åsikter på sociala medier.
De vars enda mening i vardagen är att sprida falska påståenden och visa sin vidriga människosyn på grund av någon annans hudfärg, etnicitet, religion eller sexualitet.
Vi gör oss hörda, krossar felaktig fakta och lögner som sprids. Vi står upp för allas lika värde. Vi tar debatten med SD-företrädare i det politiska rummet.
Alla som har tagit debatten mot ”Sverigevänner”, nazister och Sverigedemokraterna har ibland få stå ut med både skitsnack, förtal och rena personangrepp. Men vi har tagit det. För att visa att motstånd och argumentering är det rätta att göra. Det humana och medmänskliga sättet.
Jag välkomnar politisk mångfald men detta är inte längre politik, det upphörde att vara politik när man ville plocka bort den demokratiska rätten att kunna påverka.
Det upphörde att vara politik när man började dela upp människor.
Att de borgerliga partierna under nästan en hel mandatperiod sagt att ”SD är ett rasistiskt parti” till att nu vända kappan och bjuda in samma parti till samtal och förhandlingar om migrationspolitiken, det är inte bara fel, det är även att bidra till att normalisera en segregerad människosyn.
Att man nu som borgerliga partier gör, behandlar SD som vilket parti som helst, är inte att ta ansvar – tvärtom. Det är ett ansvarslöst agerande som inte speglar att vilja det bästa för vårt land.
Ja det är hårda ord, och det är ett påstående som provocerar och upprör. Men vi behöver kanske uppröras för vi behöver bara blicka tillbaka i historien en aning för att se vars vi absolut inte vill gå i framtiden.
Normaliseringen av rasismen och SD, vad hände? Jo Moderaterna och Kristdemokraterna hände, med stöd av Liberalerna. En av dom största politiska normaliseringarna av Sverigedemokraternas politik vi sett sen valet 2014.
Jag vill inte vakna till ett Sverige den 10 september med en borgerlig regering som styr med stöd och tillsammans med ett rasistiskt parti med nazistiska rötter, som är arbetarfientligt, fackfientligt och vars olika företrädare anser att människor inte är lika mycket värde på grund av hudfärg, etnicitet eller sexuell läggning.
För det är då Sverige blir otryggt och på väg mot kaos – på riktigt!
André Bengtsson (S)
kandidat till kommunfullmäktige
fackligt ombud