När man vaknar och dimman ligger tät och grå
Ska man då kliva upp eller ligga kvar och må
Är det samma dimma som gör att vissa inte tycks förstå
Blir det hjärndimma som gör att vissa beslutande bara från sunt förnuft gå
Det är politiska förslag som gör
Att vissa ej får råd med mediciner
Är det bättre om de drabbade dör
Pensionsåldern ska höjas år för år
Har man funderat på hur det går
För de utarbetade, de utslitna och trötta
Ska de blott från tryggheten bli utstötta
Och de som behöver tolk och annat stöd
Ska deras kämpande leda till för tidig död
Arbetsplatsolyckor blir fler och fler
Så många att vi inte reagerar mer
Och mobbning inte heller den försvinner
I dessa fall är det inte någon som vinner
Så tänker jag, hjärndimman finns nog inte bara hos mig
Den finns nog hos oss alla även hos dig
För om vi inte står starka och protestera över sådant som är fel
Så blir misstagen och felen fler och fler
Ensam sitter den som inte får tolk
Som vill umgås och socialisera med vanligt folk
Och ensamheten den grymma den tysta
Om den ska vi helst inte knysta
När man vaknar och dimman ligger tät och grå
Ska man då kliva upp eller ligga kvar och må
Marie Dissanayake