Fram till för cirka tio år sedan hände mängder med positiva saker. Varje gång jag kom ”hem” till Piteå (utflyttade sedan drygt 60 år) fanns det något nytt och spännande att ta del av. Isabana och skidspår runt Fårön, kulturskyltar och skyltar som berättar om konstverken i staden, ny konstmarknaden, mängder av nya träd och alléer, nya små fina parker dök upp lite överallt, stjärnornas gata och EU flaggspel vid Södra hamn bara för att nämna några saker.
Allt var utmärkt underhållet, jag kände stolthet inför min forna hemstad. Inte minst när vänner jag hade med mig berömde staden. Tyvärr tvingas jag konstatera att nästan allt det positiva håller på att förfalla. Borttagna träd vid alléerna längs Sundsgatan och Olof Palmes gata är inte återplanterade trots att det gått minst fem år, Fåröbanan är en spillra av sitt ursprung, 11 kilometer har blivit 7 kilometer, nu senast 4 kilometer, skidspåren runt Fårön har inte spårats på flera år, Badhusparken ser sorglig ut trots att gräsmattan lades om rätt nyligen, lekparken är sorgligt dåligt underhållen och inte utvecklad på länge, flera kultur- och konstskatter är inte läsbara, flaggspelet vid Södra hamn saknar tiotalet flaggor, dessutom finns Storbritanniens flaggstång kvar trots att de inte längre är med i EU.
Fontänen som näringslivet bekostade mot att kommunen skötte driften finns inte kvar, fontänen vid Byxtorget är tom, blomsterutsmyckningen i centrum är inte ens nära den standard som varit och det fina och mycket nyttjade gångstråket längsvattnet från Södra hamn till Fårösundet ser anskrämligt ut vid Noliaområdet. Den information jag fått säger mig att ansvaret för dessa frågor ligger på kultur och fritidsnämnden/förvaltningen. Så min undran är, vad i hela friden händer (eller händer inte) vid kultur och fritid?