Replik:
Replik på insändaren "Matsvinn – nej tack" i Piteå-Tidningen lördagen den 27 februari.
Hösten 2020 mätte vi matsvinnet i förskolorna och skolorna för att ha ett utgångsvärde när vi ska arbeta med att halvera matsvinnet till senast 2030. Klarar vi det före 2030 är det ännu bättre.
Matsvinn brukar delas upp i tre delar. Kökssvinn (det som blir över i samband med förvaring, beredning och tillagning av mat vid våra kök) och serveringssvinn (det matsvinn som blir över på bufféborden och uppläggningsfaten på våra förskolor och skolor). Sedan har vi tallrikssvinn (det som barn och ungdomar inte stoppar i sina magar utan slänger från sin tallrik), vilket var både högt och lågt hos oss.
Vårt arbete med att minska matsvinnet är beroende av skolans pedagoger, särskilt de som äter med barnen och kan vara goda förebilder i att inte ta för sig av mer mat än man äter upp. Vi behöver hitta bra system för att inte lägga upp mer mat på bufféborden än vad som behövs.
Vi vill gärna att några förskolor och skolor prövar om det vore ett bra sätt att göra matlådor av överbliven mat. Vi undersöker under vilka villkor en sådan lösning kan genomföras. Enligt Livsmedelsverket är det möjligt för kommuner att sälja överbliven mat, exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet. Kommunen ansvarar för att en sådan säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler
När det gäller förslag om att matsvinn istället skulle kunna skickas till djuren, så har vi att förhålla oss till lagstiftning och riktlinjer. Det är bra tänkt, men tyvärr är det inte tillåtet. Enligt Jordbruksverket får inga djur som ingår i livsmedelskedjan i dag utfodras med matavfall från hushåll, restauranger och storkök och inte heller grisar eller fåglar som hålls av andra skäl.
Vi välkomnar förslag på bra lösningar för att komma tillrätta med matsvinnet.
Våra önskemål är:
Maten ska lagas från grunden i så stor utsträckning som möjligt.
Måltidsservice lägger upp mat på bufféborden/uppläggningsfaten i den omfattning som motsvarar barn- och elevantalet.
Ett vänligt servicebemötande av barn och elever när de kommer till matsalen
Pedagogerna lär barn och elever att ta mindre portioner och hämta mer när det smakade bra.
Barnen äter upp maten de tagit på sina tallrikar och får energi och näring för dagens uppgifter.
Matsvinnet är en gemensam fråga för Måltidsservice och förskolor/skolor.
Pröva olika lösningar för den mat som blir över.
Respekt för maten på vår jord – den ska räcka till alla!