Som minst måste en lösning till för att slippa resor vid förebyggande kontroller och undersökningar.
En barnmorska på en hälsocentral måste ju kunna vidareutbildas så pass att hen kan utföra ett ultraljud på plats i Kiruna, Jokkmokk, Övertorneå, Älvsbyn och Pajala. Och en läkare ska med hjälp av digital teknik se live på en skärm på ett centralsjukhus, för att själv kunna se och eventuellt fota av det han behöver. Ser man något avvikande så får patienten omgående åka in för kontroll av specialister.
När det gäller psykisk ohälsa på hälsocentralerna, så måste ju en bredare kunskap finnas för till exempel självskadebeteende och kring ätstörningar. Det sparar människors liv och samhällets pengar istället för långa sjukskrivningar och vårdtider.
Jag föreslår att regionen omgående ser till att rätt vård finns på rätt plats, om gruvnäringen och andra företag i framtiden ska kunna behålla sin arbetskraft och kommunerna sina medborgare.
Det måste finnas DBT-behandling och mer kunskap kring psykisko hälsa på hälsocentraler i Kiruna, Pajala, Piteå, Övertorneå och Gällivare för vuxna och barn än bara att tro att medicinering ska hjälpa.
På BUP och akutavdelningen 45 i Sunderbyn måste kunskapen kring neuropsykiatriska sjukdomar i kombination till annat stärkas och att man som vårdare får en bredare utvecklingspotential till utbildning som DBT-behandlare och kring neuropsykiatriska problem, vilket ger en högre lön och en trygg roll på arbetsplatsen än att folk ska jobba länge med tunga patienter och eventuellt sluta för att man inte fått rätt stöd från början av arbetsgivaren Region Norrbotten.
Läkarna behöver också ha ett bättre helhetsperspektiv när det gäller familjecentrerad vård, en lagändring behövs så att så länge man är under 18 år ska en förälder få veta allt.
Barn på kvällstid/nattetid måste också kunna tas emot akut i Gällivare, onödiga polisresurser går i dag åt för transporter till Sunderbyn med eskort i polisbil. Med rätt resurser, teknik, utbildning och trivsel finns personal och vård för alla i Norrbotten.