Gång på gång har PT:s ledarsida och gästkrönikörer tagit upp vikten av att rösta i kyrkovalet och försvarat de politiska partiernas plats i kyrkan. Senast var det Kata Nilsson, som på ledarsidan den 2 september, skrev att de politiska partierna finns i kyrkan för att stå upp för alla människors lika värde. Ett exempel hon nämner är att hjälpa flyktingar. Problemet med det argumentet är att de ”allmänpolitiska" partier som ställer upp i kyrkovalet (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna) har olika åsikter i den frågan. Vill man däremot, som Nilsson ger uttryck för, att Svenska kyrkan ska hjälpa samhället med integrationen av människor från andra länder då kan man tryggt rösta på någon av de helt "kyrkopolitiska" grupperna som sitter i kyrkomötet (Frimodig kyrka, Posk och Öppen kyrka) som alla har en tydlig hållning i att Svenska Kyrkan bör vara till för alla, även invandrare. Men tror man att Svenska kyrkan kan lösa flyktingfrågan är man helt fel ute. Det beslutar riksdagen. Blanda inte ihop kyrkans uppdrag med statens.
Nilsson har helt rätt i att kyrkan kommer att fortsätta vara politiskt även efter att de politiska partierna har lämnat Svenska kyrkan och att de obundna grupperna kan bli bättre på att berätta om vad de står för. Problemet med att de ”allmänpolitiska” partierna ställer upp i kyrkovalet är att de framförallt drivs av en idé om hur samhället ska styras (ideologi) och inte hur kyrkan ska styras (teologi). Vilken ideologi man har säger väldigt lite om vilken teologi man har. Kyrkovalet ska, för att vara ett relevant demokratiskt val, avgöras av medlemmarnas teologi, inget annat. Ingen annan kyrka i världen styrs genom att "allmänpolitiska" partier konkurrerar om medlemmarnas röster i direkta val. Demokrati kan uppnås på andra sätt, se bara på föreningslivet.
Ingen av de helt opolitiska nomineringsgrupperna vill för övrigt ta bort kyrkovalet som Nilsson hävdar. Däremot vill Frimodig kyrka tillsammans med andra nomineringsgrupper ändra på kyrkovalet, så att det blir mer demokratiskt och mer relevant.
Ta därför reda på vad de olika nomineringsgrupperna vill i kyrkan, ta reda på vilka kandidater du kan personrösta på (information och länkar finns på Svenska kyrkans hemsida) och rösta sedan i kyrkovalet, för alla människors lika värde och för en fri och demokratisk kyrka.
Henrik Berglund, medlem i Frimodig Kyrka
Svar:
Precis som du beskriver vill de olika partierna olika saker politiskt. Det var precis det som var poängen med ledartexten du nämner. Att rösta på något som påstår sig vara opolitiskt innebär inte att man då inte får någon politik, utan bara att det politiska innehållet är dolt för den som röstar. Partierna visar, oavsett vilket innehåll man föredrar, att det faktiskt finns ett innehåll och en politisk konflikt (som inte går att anse sig obunden från).
Självfallet är det ingen som tror att Svenska kyrkan kan lösa "flyktingfrågan". Förhoppningsvis förstår folk att det även är bortom riksdagens händer. Det som kommer att hindra ytterligare flyktingkriser är (tyvärr, eftersom det inte verkar troligt) total världsfred. Tills vi nått dit behöver såväl stater som organisationer och civilsamhälle dra sitt strå till stacken.
Gällande teologi: Det finns många, både uttalat högerpolitiska personer och företrädare för olika grupper som kallar sig partipolitiskt obundna, som uttrycker att det ska vara okej med en mer konservativ sådan. Innebörden av de orden är förstås att det ska vara okej att exempelvis som präst vägra viga samkönade par. Det är en politisk såväl som kyrklig fråga, vilket gör att innehållsförteckningen (vilka värderingar man står för) på de nomineringsgrupper och enskilda individer som ställer upp i valet spelar väldigt stor roll.
Kata Nilsson, politisk redaktör Piteå-Tidningen