Lyxfällan för Piteå kommuns politiker?

"Piteå kommuns politiker borde vara med i Lyxfällan. Programmet där personer som fått ekonomiska problem får genomlysning av sin ekonomi och sedan får prioritera om och prioritera rätt", skriver insändarskribenten.

"Politikerna i den här kommunen behandlar nämligen utgiftsposter i princip likadant med liknande besparingsmål i stället för att inse rimligheten i att vissa delar måste stå tillbaka mer till förmån för andra", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

"Politikerna i den här kommunen behandlar nämligen utgiftsposter i princip likadant med liknande besparingsmål i stället för att inse rimligheten i att vissa delar måste stå tillbaka mer till förmån för andra", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

Foto: Simon Olofsson

Insändare2024-04-22 10:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alla som har grundläggande kunskaper i ekonomi känner till att i svårare ekonomiska tider får man prioritera. Man omfördelar pengar och ser till att de mindre viktiga posterna skärs det ner mer på till förmån för andra eftersom det annars riskerar leda till än värre ekonomiska konsekvenser framöver.
 
Piteå kommuns politiker borde av den anledningen vara med i Lyxfällan. Programmet där personer som fått ekonomiska problem får genomlysning av sin ekonomi och sedan får prioritera om och prioritera rätt.

Politikerna i den här kommunen behandlar nämligen utgiftsposter i princip likadant med liknande besparingsmål i stället för att inse rimligheten i att vissa delar måste stå tillbaka mer till förmån för andra. Forskning visar samstämmigt att en skola utan rätt resurser leder till fler som inte lyckas i skolan, utanförskap och därmed ökade ekonomiska utgifter för en kommun. Det i sin tur leder till än sämre möjligheter att få till bra skola, äldreomsorg och lägg där till plogning eller det där eventuella nya badhuset som det skrivits om i tidningen. En ond cirkel alltså.

Och att i tider som dessa ens överväga restaurering av bärgade båtar (Munksund 5), hundrastgårdar eller att vara samisk förvaltningskommun är moraliskt förkastligt och orimligt. Att exempelvis bli samisk förvaltningskommun har dessutom kritiserats av remissinstanser i kommunen. Det är svårt rekrytera personal och oproportionerligt höga kostnader i förhållande till de behov som föreligger. Bara för förskolans del skulle det kosta det 2,5- 3 miljoner per år. Det motsvarar i runda slängar vad Strömbackaskolan i år ska spara in på i form av större klasser och att resurspedagoger som stöttar de mest utsatta eleverna får sluta. Det är många elevers direkta möjlighet att klara skolan som därmed riskeras. 

Låt det tydligt framgå nästa gång du gör din röst hörd att du kräver mer av de som tar hand om din kommun. Denna inkompetens och felprioritering har du bokstavligen inte råd med.