Lyft ekohumanismen i Norrbotten

Dags att kavla upp ärmarna och skapa en grön omställning med aktiva och medskapande människor för utveckling av färgsköna och attraktiva områden i hela länet.

"Ekohumanism - en väg till en grön omställning med många varma färger och ett attraktivt Norrbotten", skriver Birgitta Johansson Huuva (C), Regionråd/Folkhälsoråd i Region Norrbotten.

"Ekohumanism - en väg till en grön omställning med många varma färger och ett attraktivt Norrbotten", skriver Birgitta Johansson Huuva (C), Regionråd/Folkhälsoråd i Region Norrbotten.

Foto: Jon Shapley

Insändare2023-07-27 14:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi behöver en tillvaro med respekt för både vår jord och vårt människovärde, som tar vara på regnbågens alla färger och skapar värdefulla effekter för mångfald och innovativ utveckling.

När utvecklingen fokuserar på tekniken måste vi vidga perspektiven och inkludera sociala och existentiella faktorer som kan ha stor betydelse för att det samlade resultatet. Vi behöver vara ett samhälle med respekt för faktorer som inkluderar både den fysiska och den psykiska miljön. Vi behöver åter lyfta det vi i Centerpartiet kallar för ekohumanism. 

Vårt samhälle byggs i lokala sammanhang som ger utrymme och näring till vårt rotsystem. Där regnbågen möter marken med perspektivtäthet bidrar alla färger till en medskapande skatt. Det kan märkas i inkludering av människor med olika förutsättningar och utveckling av en bygd, en by, stadsdel och ett samhälle. Det märks i sociala aktivister som samlar människor till gemenskap och engagemang för lokala målsättningar i samspel med ett informationsflöde av kunskap och intryck från den globala värld som vi har inom räckhåll. 

När Robert Hurula i sitt sommarprogram beskriver hur svår hans uppväxt var i Luleå, med inslag av diskriminering och upplevelser av våld och utsatthet. Hur hans omgivning inte kunde se och stödja honom på ett bra och bekräftande sätt. Då blir han en röst för mångas upplevelser både under hans uppväxttid och i nutid. För mig blir hans berättelse ännu en larmsignal som måste tas på allvar när det gäller barns förutsättningar under uppväxten. Det är så mycket som fortfarande inte fungerar när det gäller att ge barn och deras föräldrar det stöd och den uppmärksamhet som krävs. Betydelsen av en socialtjänst som vågar uppmärksamma och har åtgärder att möta upp vid orosanmälan. En skola som ser varje elev och har resurser och kompetens att skapa anpassade förutsättningar för utbildningstiden. En vård som tydligt prioriterar insatser i samverkan till exempel när unga visar tecken på bruk av substanser som medför risk för utveckling av missbruk eller beteendestörningar som hindrar deras mognadsutveckling. 

Vi har antagit Barnkonventionen som lag i Sverige och det förpliktar inom hela vårt samhälle. Vi vet att många barn har det kämpigt och att vi inte klarar att sluta upp kring deras behov av ett aktivt och närvarande sammanhang som ger stöd för deras utveckling. Vi har lång väntetid för utredningar och antalet barn som söker BUP för utredning med neuropsykiatriska frågeställningar har ökat lavinartat.
Men det är mycket som kan göras och behöver göras för att möta deras behov i vardagen utan att det finns en fastställd diagnos. 

Förr sa man att det krävs en by för att fostra ett barn och det har fortfarande sin bäring. Men vårt samhälle har lämnat många av de naturliga uttrycken för en gemensam och solidarisk värdegrund där vi respekterar allas människovärde och tar stöd av lagar och etiska överenskommelser. Vi behöver höja kunskapsnivån när det gäller hur vi påverkar varandra med våra beteenden och hur vi bygger ett socialt hållbart samhälle.

Det är tillsammans vi gör det möjligt att både värna den fysiska och sociala miljön för framtiden.
Vi har alla betydelse att som medmänniskor bidra till en positiv utveckling som skapar trygghet och inkludering i vårt samhälle. En utveckling som skapar ett attraktivt och färgstarkt Norrbotten.