Jag längtar efter den tid
Då vi kunde gå ut
Träffas utan oro
Och bara njut’
En tid innan corona
Minns ni den
Nu åker man på jobbet
Och sedan genast hem
Och när man kunde kramas
Utan att få panik
Kan väl bara säga
Nu är ingen sig lik
Och hosta ve och fasa
Får man inte göra
Det är bland det värsta
När det gäller att störa
Och äldre de ska stanna
Uti sitt hem
Social distansering
Inte så lätt och vem
Ska veta hur de mår
När de inte får gå ut
På sätt och vis
Tar deras livslust slut
Om inte de har
Familj som ställer upp
Och handlar och stöttar
I samlad trupp
Jag längtar efter den tid
Då vi kunde gå ut
Nu hoppas vi och ber
Att coronan tar slut