Inspirerad av Kata Nilssons som vanligt eleganta och välskrivna ledare om bland annat ekonomisk jämlikhet mellan män och kvinnor vill jag skriva om ett av de viktigaste besluten för kvinnors frigörelse och jämlikhet.
Att jag skriver beror på, att jag är som fänrik Stål i Fänrik Ståls sägner – jag var med.
Jag ska börja med min farmor som symbol. Hon var i 50-årsåldern år 1918 och år 1921.
1918 fick hon och alla kvinnor i Sverige rösträtt. 1921 fick hon utöva den för första gången. Då blev också alla kvinnor i Sverige myndiga.
Huruvida hon röstade, är mig obekant, eftersom jag var 10 år då hon avled 1940.
Jag hoppas att Kata skriver några ledare vid 100-årsjubileet 2021.
I slutet av 1940-talet, då jag gick min grundläggande lärarutbildning i Luleå, fanns därstädes ett tekniskt gymnasium. Där studerade 179 pojkar och en flicka från Malmfälten. Hon uppmärksammades i lokaltidningarna.
Alla ledarskribenter var naturligtvis män – ingen Kata Nilsson.
Fördelningen pojkar/flickor förvånade inte den breda allmänheten, eftersom det florerade en falsk utsaga:
Pojkar är mer begåvade än flickor i matematik och naturvetenskapliga ämnen, alltså bör de studera vidare. Flickor ska syssla med andra saker. Vilka kan ni självräkna ut.
Vi, som gick eller hade gått i blandklasser, visste att det var en falsk utsaga.
Efter denna inledning ska jag skriva om det, som jag nämner i första stycket.
Kloka skolpolitiker i bland annat kommunerna i Piteå beslutade att införa den nioåriga grundskolan år 1960. Den infördes för övrigt i hela Sverige under 60-talet. Den sex- och sjuåriga folkskolan försvann.
Eleverna skulle fortsätta efter årskurs sex ytterligare tre år på högstadiet och bli behöriga att söka till gymnasiet. Nu fick flickorna chansen – och de tog den.
Vi var sex unga studierektorer, en ny skolledartjänst som organiserade årskurs 7–9 i Piteåkommunerna.
Alla skolledare var förstås män. I dag är det en annan situation på skolledarsidan.
Vad som nu inträffade, är det fantastiska för kvinnorna. Alla fortsatte efter årskurs sex och alla blev behöriga för gymnasiet.
Jag undervisade i matematik. 1963, när den första kullen lämnade grundskolan, berättade jag om den falska utsagan för mina matematikelever för att inspirera flickorna att söka de teoretiska och tekniska linjerna.
Jag lyckades bara delvis, men det var början. I dag är cirka 65 procent kvinnor på läkarutbildningen.
Betydelsen av att införa grundskolan i Sverige för kvinnorna omnämns inte i media, men det är ett av de viktigaste besluten - kanske det viktigaste - för kvinnornas frigörelse och framsteg. Jämför min farmors situation!
Nästa år vid 60-årsjubileet får Kata, som gått i grundskolan, i uppdrag att skriva en av sina välformulerade ledare.
Som Kata skriver i sin ledare har kvinnorna fortfarande en lång väg att gå till fullständig jämlikhet, men de är på god väg.