Piteås ledande vänsterpartist Brith Fäldt ska nu driva denna linje som delegat i Kyrkomötet för Vänstern i Svenska kyrkan, och samtidigt sitta i kommunstyrelsen för Vänsterpartiet i Piteå – i en kommun som är helt beroende av skogsnäringen.
Visk vill enligt en insändare i PT den 1 juli 2021 ha ett förändrat skogsbruk med bland annat 20 procent av kyrkans skog avsatt som "kyrkoreservat”. Enligt Visks hemsida och dess miljöutskott är inställningen att ”skogen skulle borda stå helt orörd”, men att tillsvidare kan man på övriga 80 procent tillåta ”hyggesfritt skogsbruk”.
Detta är verkligen omvälvande information om hur Vänsterpartiet i Piteå ser på skogsnäringen. Eller har Vänsterpartiet i Piteå en annan syn på skogsbruket än Visk? Ska det vara olika skogsbruk i kyrkans skog, än i annan skog, enligt dem?
I Piteå är näringslivet, Piteå kommun, och företag helt beroende av skogsnäringen i nuvarande form: två stora pappersindustrier, tre stora sågverk, två husfabriker. Utrymmet räcker inte till att lista alla underleverantörer som försörjs av skogsnäringen.
Denna nya inriktning, om så är fallet, hos partiet om skogsbruket är märklig. En återgång till 1800-talets blädning och plockhuggning i skogsbruket innebär ju i allt väsentligt en avveckling av den skogsindustri i Piteå som vi har i dag. V har ju historiskt värnat industri och jobb för arbetare. Nu tycks de ha anammat samma ideologi som MP – total likgiltighet för kostnader och konsekvenser för samhället.
Brith Fäldt får väl sålunda kroka arm med sin kollega miljöpartisten i kommunstyrelsen, som anser att renskötseln i Norrbotten är viktigare än skogsnäringen. Uppenbarligen är både Visk och Vänsterpartiet i Piteå nu helt vilse i skogen.
"Privat skogsägare"
SVAR DIREKT:
Det finns inget problem för mig som ledamot i kyrkomötet att tala för en skogspolitik som den Vänstern i Svenska kyrkan står för. Den överensstämmer väl med den syn på skogsnäringen som jag driver i mitt kommunala uppdrag och den hindrar inte på något sätt möjligheterna för kyrkan att bedriva ett modernt skogsbruk med stora miljöhänsyn.
Vi menar att formuleringarna i kyrkoordningen om förvaltningen av skogen behöver skrivas om. Det ska inte vara den ekonomiska avkastningen som ska styra kyrkans skogsskötsel utan istället den biologiska mångfalden, ekosystemets ramar och kulturvärde.
Vi menar att det är möjligt att kyrkan kan avsätta minst 20 procent av sitt skogsinnehav. Det är möjligt att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden, områden där det finns skyddsvärda skogar och inte minst avsätta tätortsnära skogsområden med tanke på människors hälsa och rekreation.
Jag tycker inte heller att det är något kontroversiellt att föreslå Svenska kyrkan att inrätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald. Kunskapsuppbyggnaden om skogar med särskilt höga naturvärden måste intensifieras och fördjupas. Rådet bör utforma ett solidariskt ekonomiskt utjämningssystem för kyrkans skogsbruk över alla stift.
Visk menar att Svenska kyrkan, som skogsägare, bör visa att man tar ett stort miljöansvar. Konstigare än så är inte Visks hållning.
Brith Fäldt, nyvald ledamot i Kyrkomötet.