Coronakrisen har för många inneburit en flytt från kontoret till hemmet. Mellan februari och april ökade distansarbetet med 400 procent och omställningen verkade fungera bra. Vissa talade om ”hemmet som framtidens arbetsplats” och att kontoret kommer höra till historien. Omställningen resulterade i att regeringen i november gav Boverket i uppdrag att utreda hur kontorslokaler kan bli bostäder.
Det finns nu en stor risk att ekonomiskt pressade arbetsgivare tar chansen att krympa eller helt välja bort kontoren för att spara pengar, på kontorsarbetarnas bekostnad. Politiken bör inte spä på omvandlingen.
I en ny Sifoundersökning undersökte vi hur framtidens hemarbete ser ut om kontorsarbetarna själva får bestämma. Endast fem procent vill arbeta hemifrån på heltid. Två tredjedelar vill ha en flexibel modell – låt oss kalla det ”hybridhemarbete”.
Pandemin har tydligt visat på effekterna av att i stor skala flytta kontoret till hemmet. Företagshälsan har rapporterat om ökad psykisk ohälsa. Funktionsrätt Sverige och Riksförbundet för social och mental hälsa har varnat för ökad ensamhet och social isolering.
Krympta kontor innebär ur ett smittskyddsperspektiv mindre möjligheter till social distansering. Ökad trängsel innebär fler störningsmoment. Mer än fyra av tio stör sig på sina kollegors småprat på kontoret. Forskning visar att konsekvenser av en dålig ljudmiljö på jobbet är ökad stress, försämrad hälsa och minskad produktivitet.
Kontoret behövs för att vi ska kunna arbeta där vi är mest produktiva. Nästan dubbelt så många anser sig vara mer produktiva på kontoret än i hemmet. Särskilt produktiva är personer i kontor med en bra ljudmiljö. Kontorsarbetare som är nöjda med sin arbetsgivares insatser för att förebygga oljud är mer än dubbelt så benägna att vilja jobba heltid på kontoret, jämfört med de som är missnöjda.