Eftersom vårt kommunala bostadsbolag Pitebo vill riva vårt kulturarv barnrikehusen och förtäta/förstöra ett äldre fint bostadsområde med nybyggnationer och parkeringar, så måste de redovisa hur man tänkt:
1. Hur mycket är det bokförda restvärden för barnrikehusen?
2. Hur mycket har Pitebo beräknat för rivningsplaner, rivning och miljökonsekvensbeskrivning inkluderat skyddsrummen?
3. Hur mycket har man räknat med att en eventuell nyproduktion får kosta?
4. Vilka energiprestandavärden har dessa fastigheter deklarerat?
Eftersom barnrikehusen ursprungligen är finansierade med statliga bidrag, så bör ju dessa vara avskrivna för länge sedan. Pitebo påstår att barnrikehusen har ett stort underhållsbehov, men de är renoverade med fönsterbyte, tilläggsisolerade och ny fasad (i gammal stil), nya större balkonger och fina fungerande tvättstugor samt bra ytskikt invändigt i lägenheterna. Taken är också väl fungerande. Att riva fastigheter idag är betydligt mycket dyrare nu än för bara några år sedan.
Pitebo säger att det är 20 års kötid och stor efterfrågan på äldre lägenheter som är centralt belägna. Lika fullt så vill man riva bra fungerande lägenheter. Innan politiken ska besluta om bevarande eller rivning, så bör alla korten fram på bordet. Det rimmar dåligt att påstå att det är ett stort underhållsbehov samtidigt som det är underhållet en hel del?
En visning av barnrikehusen typ öppet hus i några lägenheter till politiken och till allmänheten bör genomföras i god tid före beslut.
Det finns otaliga exempel på kommuner som ångrar att man rivit gamla kulturskatter, men ochså exempel på ruckel som borde ha rivits för länge sedan. Barnrikehusen tillhör dock inte den sistnämna kategorin.
Bevara barnrikehusen
Svar direkt:
Pitebo inledde ett utredningsarbete om framtida bostadslösning för Djupviksgatan 25, 27, 29 och 31 redan 2019. Utredningen är omfattande och innehåller långt mycket mer fakta än vad som nämns i insändaren. Under 2020-2021 gjordes ett flertal redovisningar för bolagets styrelse där konsekvenser och alternativa vägval noga studerades och övervägdes.
I september 2021 tog en enig styrelse beslut om att riva och nyproducera. Ett första steg i den processen var att ansöka om ändrad detaljplan. I den följande kommunala detaljplaneprocessen, 2022-2023, har ytterligare omfattande utredning genomförts i ett utökat förfarande med bland annat miljökonsekvensbeskrivning av det kulturella värdet. I den här processen har kommunledningen informerats om förutsättningarna i de befintliga byggnaderna och ledande politiker har varit på plats på Djupviksgatan, precis så som efterfrågas av insändaren.
Sammanfattningsvis har de beslutande organen i denna process, det vill säga Pitebos styrelse, samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige, fått (eller kommer få) ett gediget underlag att grunda sitt beslut på. Allmänheten ges utöver det god möjlighet att ta del av relevant information i förlängd samrådstid, fem veckor.
De så kallade barnrikehusen i sig bedöms inte ha ett skyddsvärde. Det som uppfattas ha ett kulturellt värde är området. Det är ett värde som kan bevaras/återskapas i en nyproduktion och det präglar också Pitebos förslag till nyproduktion. Förslaget är, också det, väl genomarbetat i nära samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen och utifrån de krav som samhället ställer i just detta område.