2023 var året då de påtagliga effekterna av extrema väderhändelser på allvar blev tydliga i Sverige. Översvämningar har drabbat samhällen och ödelagt infrastruktur, värmeböljorna har påverkat vårt jordbruk och jordskred har hotat både bebyggelse och natur.
Samtidigt visar länsstyrelsernas årliga regionala uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål att utvecklingen i Norrbottens län är positiv när det gäller bland annat luftkvalitet och en del arbete med vatten. Men på andra viktiga områden går utvecklingen åt fel håll. Inget av de 13 miljökvalitetsmål som följs upp regionalt bedöms kunna nås till år 2030. Många kommuner arbetar för att få ner koldioxidutsläppen från transporter och med att minska energianvändningen i sina fastigheter men jämfört med 1990 har det totala utsläppet i Norrbotten ändå ökat marginellt till 2021.
Kommunerna spelar en central roll i att bygga upp motståndskraft och skapa hållbara samhällen. En välplanerad strategi för att anpassa sig till extremväder och föränderliga klimatförhållanden är avgörande. Men för att lyckas på lång sikt krävs det också investeringar i naturvetenskaplig kompetens, som idag saknas i många kommuner.
Naturvetenskapen ger oss verktygen för att förstå klimatförändringarna och utveckla effektiva strategier för att mildra deras påverkan. Vi behöver experter som kan analysera klimatdata, förutsäga förändringar och utforma åtgärder som är anpassade till lokala kontext.
Extrema väderhändelser kräver omedelbara insatser, men det är av yttersta vikt att vi inte förlorar fokus på det långsiktiga strategiska klimatarbetet. Genom att integrera naturvetenskaplig kompetens och långsiktig strategisk planering kan våra kommuner ta täten i kampen mot klimatkrisen och bli föregångare för en hållbar framtid. Den nuvarande utvecklingen måste vändas, annars är risken att klimathändelserna under 2023 bara är en västanfläkt jämfört med vad som väntar i framtiden.