Sverige har 16 000 brandmän. Deras ansvar är stort året om, men i synnerhet på sommaren när risken för bränder ökar. Mer än hälften, 10 700 av våra brandmän, är deltidsanställda. De är en central del av vårt brandförsvar. De har andra jobb, men är ständigt beredda att gå in och skydda vårt samhälle.
I den ekonomiska kris som uppstått i spåren av Covid-19 har många blivit uppsagda från sina jobb, och är hänvisade till a-kassa. Dock skapar deltidsjobb som brandman hinder för att få ut a-kassa. Det gör att deltidsbrandmän som blivit uppsagda från sina ordinarie jobb säger upp sig från brandmansjobbet.
Detta sker samtidigt som det generellt varit svårt att rekrytera brandmän. Situationen drabbar Sveriges landsbygd extra hårt eftersom deltidsbrandkårer än vanligare där. På landsbygden är det också extra svårt att rekrytera nya brandmän eftersom man också måste ha ett jobb från vilket man kan ansluta inom fem minuter efter att larmet gått.
I måndags den 27 juli meddelade regeringen att den inte avser att ta initiativ till någon lagändring för att åtgärda problemet. Istället hänvisar man till en utredning som ska vara klar i januari 2023.
Eftersom detta rör det civila försvaret anser Kristdemokraterna att frågan är alltför akut för att vänta på en utredning som blir färdig 2023 och som kan leda till lagstiftning 2024–2025. Under covid-19 hanteringen har regeringen meddelat ändrad lagstiftning på andra områden med retroaktiv verkan. Detsamma borde vara möjligt i den här frågan.
Kristdemokraterna kräver att regeringen snarast löser problemet för arbetslösa deltidsbrandmän så att de inte är tvingade att säga upp sig av ekonomiska skäl när de blivit uppsagda från sina ordinarie jobb.
Rimligen bör beskedet bli att andra regler gäller från den 1 augusti för deltidsbrandmän och andra deltidsanställa inom civilförsvaret som hamnat i motsvarande situation och att lagstiftning till stöd för det tas fram under hösten.