REPLIK:
... med anledning av insändaren "Bevara och utveckla Grisberget!" publicerad i PT den 31 mars. –
Tack för ditt svar Majvor Sjölund, gruppledare för Centerparitet. Tyvärr, gör det mig inte mindre oroad då du tidigare i Piteå-Tidningens artikel den 24 mars pratade om siktgator och trygghetsgallring på Grisberget. Det tycker jag tyder på att man vill genomföra betydligt större åtgärder än att avverka stora gamla granar för att förbättra ljusinsläpp. Ett ökat ljusinsläpp kommer inte heller att leda till ökad biologisk mångfald. Det enda som händer är att det växer upp sly och rallarros. Träd som är döda/döende är en säkerhetsrisk och kan falla över spår och belysning och måste tas bort, men det finns inte någon anledning att ta bort frisk skog i området och förändra den naturliga biotopen. Varför laga något som inte är trasigt? Ordet trygghetsgallring skrämmer mig då det är ett nonsensord, ett retoriskt uttryck som används för att försöka ändra människors uppfattning om skogsavverkning i positiv riktning sett från kommunernas och skogsnäringens sida.
Det fanns en gång en glänta strax innan gångtunneln vid parkeringen på Nils Edéns väg. Där växte det en fantastiskt vacker hägg. Murargatan slutade i den gläntan men det som i dag finns kvar är en vägstump som förbinder Murargatan med gångvägen och spår av gatan genom det som finns kvar av skogen. Gläntan är igenväxt med rotskott och sly och det ser otrevligt ut. I gläntan dumpades det skrot. Redan för 60 år sedan var skrotet rostigt och överväxt och det ligger nog kvar.
En åtgärd som jag hoppas att kommunen genomför är att öppna upp gläntan och ta bort träd och sly och snygga till, men att man aktar vattendraget som rinner bakom gläntan. Det borde öka natur- och sociala värden och då falla inom naturvårdsavtalet.