I tidigare insändare har jag ifrågasatt Barn- och utbildningsnämndens beslut att inte stötta ungdomar som vill studera på idrottsgymnasium utanför det gymnasiala fyrkantssamarbetet.
Svaret från Ruth Rahkola har varit att Piteå kommun satsar på ”Musik och Dans”. Hur helhjärtad den satsningen är har vi nu fått exempel på.
.
Trots att Bun varit väl medvetna om kostnaderna för Svenska Balettskolan väljer man nu att föreslå att samarbetet skall sägas upp av kostnadsskäl.
Man kan spekulera i om intresset har svalnat bland politikerna nu när etableringen av ett ”Dansens Hus” inte längre verkar aktuellt.
Den konkurrensfördel som en dansutbildning skulle ha gett mot Luleå är inte av samma värde längre. Kan det vara så att Svenska Balettskolan/Staten redan signalerat om att rekryteringen är för snäv rent geografiskt och därför ifrågasatt verksamheten. Precis som i fallet med Strömbackaskolans spetsutbildning i dans. Bättre förekomma än förekommas?
.
Jag tror personligen inte på en yrkesutbildning för barn och ungdomar i vår glest befolkade region. Avstånden mellan orterna är för stora och urvalet för litet att det skall vara motiverat med en elitutbildning i dans för barn och ungdomar.
.
Ge i stället Musik- och dansskolan tillräckligt med resurser för att utveckla sin dansverksamhet. Den kan bedrivas på varierande sätt och passa alla elevers olika ambitionsnivåer. Vi har duktiga danspedagoger och en danspedagogutbildning på orten. Urvalet är demokratiskt och man ansöker om en plats av intresse. Inte via ett urvalssystem som utgår från barnets motoriska och mognadsmässiga status vid en viss ålder. Jag är övertygad om att vi även via den vägen kan få fram duktiga dansare varav någon till och med kommer att få det som sitt yrke. Om det nu är huvudsyftet med den Svenska balettskolan.