Förra året dog 64 arbetare på jobbet

"2023 går till historien som ett av de dödligaste åren när det gäller arbetsmiljö. I skrivande stund har, enligt Arbetsmiljöverket 64 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet", skriver insändarskribenterna.

”Detta är en svart dag”, sa Northvolts vd Peter Carlsson efter att den man som skadades i en explosionen på Northvolt i november avled. Beskedet kom bara timmar efter att en man i 60-årsåldern dött i en kranolycka på samma företag. "Det är tragiskt att arbetare ska hamna i situationer i sitt arbete där de riskerar sina egna liv", skriver insändarskribenterna om dödsolyckor på jobbet.

”Detta är en svart dag”, sa Northvolts vd Peter Carlsson efter att den man som skadades i en explosionen på Northvolt i november avled. Beskedet kom bara timmar efter att en man i 60-årsåldern dött i en kranolycka på samma företag. "Det är tragiskt att arbetare ska hamna i situationer i sitt arbete där de riskerar sina egna liv", skriver insändarskribenterna om dödsolyckor på jobbet.

Foto: Victor Svenfelt

Insändare2024-01-03 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under en enda vecka i december förlorade åtta personer livet i sitt arbete. På en vecka! Det är en hög siffra räknat på en hel månad. Det som framkommit så här långt är brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Hela december månad har tio personer förlorat livet i sitt arbete.

Arbetsmiljölagens huvudsyfte är att förmå arbetsgivare att förebygga ohälsa och olycka på arbetsplatserna. I det förebyggande arbetet ska arbetstagare och skyddsombud tillsammans med arbetsgivaren bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förhindra att någon drabbas av ohälsa eller olycka.

64 döda arbetare är ett bevis på att företagen misslyckats med det arbetet. Misslyckandet kan vara i otydliga eller obefintliga rutiner och instruktioner. Det kan vara underlåtenhet att göra riskbedömningar eller skyddsronder. Kanske beror det på okunskap eller nonchalans från arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det får Arbetsmiljöverkets och polisens utredningar visa i sinom tid.

Det är tragiskt att arbetare ska hamna i situationer i sitt arbete där de riskerar sina egna liv, där arbetare utför sitt arbete med livet som insats. Samtidigt inkasserar företagsledningar in sina bonusar. Bonusar arbetare bekostat med sina liv. 

Vi har idag en regering som med all önskvärd tydlighet visat hur lite de bryr sig om arbetsmiljö, att myndigheter som Myndigheten för arbetsmiljökunskap som arbetar förebyggande kring arbetsmiljö ska läggas ned och slås ihop med Arbetsmiljöverket.

En regering som anser att ökade anslag till Arbetsmiljöverket inte behövs, tvärtom ska kraven på resultat ökas men med befintliga resurser. Innebörden blir att arbetsmiljöinspektörerna ska springa fortare med fler uppgifter än de klarar av.

Regeringen har även tydligt visat att de vill ändra i Arbetsmiljölagen, ta bort skyddsombuden och de regionala skyddsombuden från fackförbunden och binda dem till arbetsgivaren respektive Arbetsmiljöverket. Skyddsombud utsedda av arbetsgivaren kommer att löpa stor risk för uppsägningar om de ställer krav på arbetsgivaren.

Transportarbetareförbundet anser att det behövs: 

  • ökade resurser till Arbetsmiljöverket så de kan utföra sitt arbete på rätt sätt. 
  • ett förstärkt lagstöd för skyddsombud för att kunna utföra sitt uppdrag i enlighet med Arbetsmiljölagens krav utan reprisarier.
  • att de regionala skyddsombuden får ökat mandat och tillträde till arbetsplatser. 
  • att regeringen tar det ansvar de har och ser till att uppfylla nollvisionen att ingen ska behöva dö i sitt arbete. 

I annat fall framstår det endast som att arbetare är en förbrukningsvara.