Hur många korvgrillningar på ett kalhugget utsiktsberg?

Insändarskribenten Tommy Bystedt svarar på en tidigare insändaren om reservatsbildningen på Degerberget-Hötjärnhällan: "Fake news".

"Länsstyrelsens uttalande i målet är inte upp till mig att bemöta men man kan undra hur många natur- och hundpromenader eller korvgrillningar som kommer att ske på ett kalhugget utsiktsberg", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

"Länsstyrelsens uttalande i målet är inte upp till mig att bemöta men man kan undra hur många natur- och hundpromenader eller korvgrillningar som kommer att ske på ett kalhugget utsiktsberg", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

Foto: Gunnel Ekman

Insändare2024-09-09 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Svar på Ulf Sandströms insändare den 3 september angående den föreslagna reservatsbildningen på Degerberget-Hötjärnhällan.

Skogsägarombudet Ulf Sandström påstår att mina och Länsstyrelsens uttalande om att reservatsbildningen på Degerberget-Hötjärnhällan är totalt vinklade och helt felaktiga. Detta ”bevisar” han med en rad så kallade fakta. Flera av dessa är dock med ett modernt uttryck: fake news. 

Att Hötjärnhällan kanske är Sveriges och Europas främsta nornalokal är inte tagit ur luften. Nornan finns i Europa bara i Sveriges, Finlands och Rysslands norra delar. Sverige och Finland är väl inventerade men om det finns rikare nornalokaler i det europeiska Ryssland låter jag vara osagt. Om Sandström har kunskap om rikare nornalokaler än Hötjärnhällan tar vi gärna emot den informationen.

Sandström påstår också att det är ett helt felaktigt påstående att nornan försvinner efter avverkning av området. Han har tydligen bättre kunskap än landets samlade botaniska expertis. På lantbruksuniversitetets hemsida ”Artfakta” kan man bland annat läsa att ”Nornan är känslig för alla större ingrepp i sin miljö och överlever därför vanligtvis inte slutavverkning. Körning med skogsmaskiner eller markberedning på själva växtplatsen torde också slå ut växten”. Sandström påstående om att nornan återkommer efter avverkning är helt emot all känd kunskap. Återstår för Sandström att peka ut de områden där nornan återkommit efter slutavverkning.

Avverkning har skett på Hötjärnhällan vilket man fortfarande kan se spår av men då skogen är gammal och flerskiktad i området är det inte kalhuggning som förekommit utan enstaka uttag av mogna träd vilket faktiskt kan gynna arten. I artfakta står det: ”Genom att de flesta växtlokalerna vanligen är belägna i uppvuxen, kraftig skog är de mer eller mindre hotade av slutavverkning. Gallrings- eller blädningsartade föryngringshuggningar är ofta positiva för växten”. Är det blädning som skogsägarna har tänkt sig i området? 

Sandström kan kanske fundera på sina egna uttalande om även de är totalt vinklade och helt felaktiga för att påverka allmänhetens syn på ärendet.

Det är utmärkt om berörda skogsägare åtar sig att skydda nornalokalen men varför motsätter man sig då en reservatsbildning av just den delen av området och varför har man efter sju års diskussioner med Skogsstyrelsen ännu inte kommit till en överenskommelse?  Det implicerar att man vill ha rådighet över området för att senare kunna vidta åtgärder.

Länsstyrelsens uttalande i målet är inte upp till mig att bemöta men man kan undra hur många natur- och hundpromenader eller korvgrillningar som kommer att ske på ett kalhugget utsiktsberg.