I en insändare den 11 februari manar ”En skogsägare med ryggrad" oss skogsägare att inte sälja virket för billigt. Jag instämmer! Vi som varit aktiva i cirka 30 år kan intyga hur priset på virke inte alls har följt prisutvecklingen på annat i samhället. Nettot har till och med sjunkit! Trots alla rubriker om ”höjda virkespriser”. Hur kan det vara möjligt? Jo, skogsbrukets kostnader stiger, där kostnader för maskiner, underhåll, bränslen och löner är den tunga biten för de flesta entreprenörer. Dessa kostnader skall sedan dras från bruttopriserna, vilket då ger ett netto. Tyvärr alltså ett sjunkande netto, vilket syns i figuren ”Skogsbruksindex” härintill från Skogsforsk.
(Läs även ”Skogsforum.se” där det diskuteras både skogsbruk och virkespriser. Se bland annat uppropet ”1000-fubben”).
Skogsbolagen är inte de som slåss för bättre priser till skogsägaren. De vet mycket väl hur kostnaderna för avverkning, transport med mera ökar, och är inte ovetande om vårt låga netto. Men de vill inte prata om det.
För ett bättre netto finns ett bra sätt: höjda bruttopriser. Jag vill med detta ge medhåll till signaturen ”En skogsägare med ryggrad” och manar också mina skogsägarkollegor att gå på skogsmöten och årsmöten. Gör era röster hörda! Kräv bättre netto!