Jag har väntat på att 40-talisterna (eller skall vi använda en politikers nedsättande namn) ska ta till orda. Tack Thommy Fors, vi som är födda på trettiotalet vi har ingen talan, vi stångar oss blodiga mot politiker och landstingsfolk som fortfarande är yngre och inte förstår sig på gamla människor.
Har de inga föräldrar som börjar vara gamla som kan berätta hur det är?
Vi har en dåligt fungerande sjukvård, det kan vi tacka landstinget/regionen för. (Bland annat användes en del pengar till logistiken, vem är intresserad av flyg till norra Norge? Tack och lov är det projektet ute ur bilden, men åderlåter vi ”kassan” med återkommande dåliga förslag kan inte Sverige fungera.
Låt oss till exempel ta en gammal människa som sitter i sitt hus på landet och har en bit till grannen, hen vill flytta till ett boende men får inte utan först prövas det med flera besök per dag med vårdgivare som tittar in och ser om man lever. Gör du det så går de. De har inte tid att sitta ned för tiden (inklusive restiden) är för kort. Alla personer inom vård och omsorg är hårt belastade och de orkar sällan arbeta till de blir 65-67.
Man ligger där som ett paket som ingen vill ha därför får vårdtagarna en lugnande tablett på kvällen. Barn oh Barnbarn bor inte i närheten och själv orkar man inte gå ut. Jag hann räknat ut att på en dag har man inte talat mer 10 ord och det är med vårdgivaren.
Jag vill också var uppe sent, gå och lägga mig när jag vill och inte äta den mat som serveras utan vill ha god mat som är kryddad och ser aptitlig ut på tallriken. Soppa vill jag inte ha på kvällen utan en riktig blodig biff med ugnsbakade grönsaker skulle smaka bra. Sedan skall maten tillagas på boendet så man känner doften från köket.
40-talisterna bör gör uppror eller byta ut hela styret i Sverige, från pärmbärarna upp till statsministern. Det är ingen idé att rösta på ett missnöjesparti, de har ingen budget som håller. Landstingen kan läggas ner och fördelning av pengarna som ”sparas” kan gå till kommuner och länsstyrelse. Varför ska våra skattepengar hanteras av så många händer, den som får sista slanten får en krona. Vi ska se till att de styrande inte har sina händer i karamellburken.
Jag har alltid undrat vad en politiker har för livserfarenhet? Har de någon gång varit ute i arbetslivet, stått på ett verkstadsgolv, spikat bräder i 25 graders kyla eller burit ”pottan” på en sjukhusavdelning?