Havererade industriprojekt

Björn Wennman skriver om havererade industriprojekt och nämner Engelska kanalerna i Boden, Stålverk-80 i Luleå – och Norrbotniabanan över Häggholmen.

Norrbotniabanan över Häggholmen kommer att haverera på planeringsstadiet, skriver Björn Wennman.

Norrbotniabanan över Häggholmen kommer att haverera på planeringsstadiet, skriver Björn Wennman.

Foto: Mostphotos

Insändare2023-02-23 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Engelska kanalerna. De skulle gå förbi forsen i Edefors och forsarna i Boden. Det var ett försök att via Lule älv transportera malm från gruvorna i Malmfälten till kusten i Luleå. Där ingick även en åtta mil lång järnväg från Storbacken till Gällivare. Planerna var illa genomtänkta och totalt underfinansierade. Dessutom sammanföll allt med nödåren på 1860-talet. Allt kulminerade med stornödåret 1864. 1867 gick det engelska bolaget i konkurs. De ofullbordade kanalerna kan än idag studeras på plats.

Stålverk -80. I början av 70-talet var det högkonjunktur runt om i världen. Politikerna rörde sig i flock och såg fram till nästa val. I efter hand såg vi glädjekalkyler som spred sig lätt som vinden. Något år senare föll Stålverk -80 ihop som ett korthus. Vi fick Playa Plannja som platsen nu heter folkmun. Skattebetalarna fick ta smällen. Malmporten kommer framgent att nyttja dess yta.

Norrbotniabanan över Häggholmen. Den kommer att haverera på planeringsstadiet. Om kommunen hade låtit två alternativ för järnvägens dragning genom Piteå stå mot varandra, Pitholmsalternativet mot E4/Lomtjärn, hade man kunnat få en objektiv belysning av järnvägspassagen. Konsulterna hade kunnat arbeta förutsättningslöst utan order eller underförstådda direktiv.

Nu blev det bara en partsbilaga genom dessa, av kommunen arvoderade, personer. Man sågar ej den gren man sitter på.

Kommunen göre sig ej besvär genom att hänvisa till det kommunala planmonopolet. Till syvende och sist säger nog staten att Norrbotniabanan är en nationell angelägenhet.

Långvarigt brostopp vid Pitsundet berör hela Sverige. Dessutom ska järnvägen betalas ur svenska folkets gemensamma börs. Detta folk har hela tiden förstått att Norrbotniabanan kommer att bli framför allt en godsjärnväg. Få utsocknes svenskar bryr sig om en station på Häggholmen, men de förstår vikten av säkra godstransporter. En sådan järnväg ger välstånd åt alla.

Att påstå att det i dagsläget bara finns ett alternativ för Norrbotniabanans dragning genom Piteå, den över Häggholmen, är bara fulspel av Piteås socialdemokrater. Dessutom påstår de att det är bråttom. Då går det fortare och det blir billigare att bygga järnvägen över E4/Lomtjärn. Den förfärliga bron vid Pitsund förblir på en ritning.