Gymnasiets yrkesprogram ger goda jobbmöjligheter

Nu är det dags för Norrbottens 2 500 niondeklassare att välja gymnasieutbildning. Den som väljer yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar för att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden.

Det är angeläget att öka attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram, menar skribenterna. (Arkivbild)

Det är angeläget att öka attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram, menar skribenterna. (Arkivbild)

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Insändare2022-01-30 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att hitta medarbetare med rätt kompetens är den enskilt största frågan som hämmar företagens utveckling. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar inte kan försörja sig själva. Det är förstås viktigt att välja gymnasieutbildning utifrån intresse men det är samtidigt viktigt att göra ett genomtänkt och välinformerat val. 

Våra medlemsföretag sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Vid mer än hälften av alla rekryteringar letar företagen i Norrbotten efter en medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. Idag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige till 2035.

Det här är inte bara ett problem för näringslivet i Norrbotten. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför idag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,1 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och inte sällan till en lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning.

Gymnasievalsperioden är även en utmärkt tid för kommunerna i Norrbotten att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov.Det gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten för yrkesprogrammen och berätta om de goda möjligheter som finns.