Grova skämt hotar jämställdheten

"Jämställdhetsutvecklingen i näringslivet i Norrbotten har stannat av. Det senaste året har den på nationell nivå på grund av corona minskat", skriver insändarskribenterna.

"Vi kan inte rekrytera oss till en bättre könsbalans när det i grunden handlar om att vi försöker få kvinnor att trivas i en arbetsmiljö som är direkt fientlig för dem", skriver skribenterna. (Arkivbild)

"Vi kan inte rekrytera oss till en bättre könsbalans när det i grunden handlar om att vi försöker få kvinnor att trivas i en arbetsmiljö som är direkt fientlig för dem", skriver skribenterna. (Arkivbild)

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Insändare2021-01-15 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kriser gör oss kortsiktiga. Redan i våras höjdes varnande röster för att en av Sveriges mest könssegregerade branscher, samhällsbyggnad, skulle förlora de få kvinnor som företagen vinnlagt sig så hårt om att rekrytera. Det hände under 1990-talets kris då många kvinnor lämnade branschen – många gick inte ens tillbaka till ett teknikyrke.

Det får inte och behöver inte bli så här igen. Men då behöver vi rätta till ett allvarligt missförstånd.

Byggbranschen kämpar sedan länge för att förändra den skeva könsbalansen och få fler kvinnor att välja jobb i branschens företag. Företag, myndigheter och politiker sätter upp mål på mål om antal utbildningsplatser och gör mätningar om antalet rekryteringar av kvinnor. Ändå vänder inte trenden.

Problemet är att det inte går att rekrytera sig ur ojämställdheten om arbetsplatskulturen som kvinnorna möter exkluderar dem. Om det exempelvis skämtas hånfullt om just de vi vill ska trivas.  Och det är precis så det ser ut.

Med hjälp av en ny metod att mäta machokultur, Machoindex, utvecklat i samarbete med forskaren Magnus Johansson, vet vi för första gången att det finns en exkluderande jargong på många arbetsplatser i Norrbotten. Diskriminerande skämt förekommer enligt sex av tio norrländska chefer som arbetar i samhällsbyggnadssektorn. Vanligast är skämt om ”hur kvinnor är”.

Ett genomgående mönster är att chefer i samhällsbyggnad som är kvinnor och chefer som är yngre än 40 år ser uttryck för machokultur i högre utsträckning. Exempelvis uppfattar yngre chefer dubbelt så ofta att det förekommer skämt om hur kvinnor är.

Problemet gäller självklart inte bara vår region. Jämfört med samhällsbyggnad i andra delar av landet ligger vi i Norrland glädjande nog något bättre till men jämfört med arbetsmarknaden i stort har vi mer machokultur. Mer än vi har råd med om vi ska lyckas attrahera nya människor till vår bransch.

Vi måste sluta fokusera så enögt på att räkna antal kvinnor och män och lägga minst lika stor ansträngning på att bygga företagskulturer där jämställdhet är möjligt. Först då kan vi räkna med att både attrahera och behålla kvinnliga anställda.