Giftigt rötslam från Stockholm till Laver

Redan nu plöjs tungmetaller ner på åkrarna i Älvsbyn. Om Lavergruvan öppnas kommer Stockholmarnas giftiga rötslam hamna där, påpekar skribenterna.

Foto: Tor Lundberg Tuorda

Insändare2019-04-07 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Älvsbyn har hög skyddsnivå på avloppen på grund av hela Piteälvens vattensystem där så gott som alla sjöar tillhör Natura 2000. Därför ska de klara en ganska hög reningsgrad. Det nationella uppdraget är att värna vårt vatten, säger Ingrid Karlsson, miljö- och byggchef i PT den 19 mars.

I det instämmer vi alla.

Då måste vi ställa frågan hur kommunen tänker när de lejer bönderna till att tömma slaskbrunnarna och att köra avfallet ut på åkrarna i stora mängder där tungmetaller, medicinrester och mycket annat följer med harvningen ned i marken.

Med dessa mängder är risken överhängande att lakning uppstår och rinner ner i närbelägna sjöar där vuxna och barn badar och detta i ett Natura 2000- område.

En annan högst relevant fråga är, vad händer om den nya koppargruvan i Laver blir verklighet?

Med tanke på alla dessa tusen och åter tusentals transporter av rötslam från Stockholm som ska tjäna som vegetering av sandmagasinet i Laver på minst 1 miljon kubikmeter rötslam.

Rötslammet innehåller även här tungmetaller, medicinrester samt hormoner i stora mängder. Sandmagasinets innehåll blir minst 1 miljard ton giftigt avfall där urlakning kommer att ske på grund av att alla gruvdammar läcker.

En deponi av HS-sand, högsvavelhaltig sand, planeras också att deponeras i sandmagasinet. Ytterligare urlakning av rötslammet sker vid nederbörd och snösmältning. Allt detta sammantaget går ut i vattendragen i Natura 2000- område och ut i Piteälven.

Gruvdammar ska vara lika stabila, täta och säkra som vattenkraftsdammar. Detta har vi i Miljögruppen Pite Älvdal som krav.

Forskare i Sverige och Finland är djupt oroade över konsekvenserna av Bolidens vegetering av rötslam. Om detta går att googla ” Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan”- Klotet/ Sveriges Radio. Läs!

Miljögruppen Pite Älvdal undrar om Miljö- och byggavdelningen i Älvsbyn läst och analyserat bilagorna i MKB gällande Laver K nr 1 innan medgivande till bearbetningskoncessionen skrevs under hösten 2014?

Enligt mailkonversation mellan medlem i MgPÄ och miljö- och byggchef Ingrid Karlsson 2015-03-27, framkommer det att ni inte fick behålla ansökningshandlingarna till koncessionsansökan som var på remiss från länsstyrelsen på Miljö- och byggnadsavdelningen. Ni erbjöd er att fråga Boliden AB om de hade möjlighet att skicka över ett exemplar till kommunen för att kunna ta del av innehållet på kommunen eller om de hade digitala handlingar som kunde skickas.

Vi i Miljögruppen Pite Älvdal ställer nu frågan: hur väl var ni insatta i konsekvenserna av den planerade gruvan i Laver?