Hur hanterar samhället möjligheterna till förändringar för framtiden? Mina erfarenheter av att lyssna samt prata med en äldre – och yngre – generation samhällsmedborgare om nuvarande samhällsmodell och framtida modeller visar på kontraster i attityd.
Den äldre generationen är uppfostrad och inskolad i ett visst tänkande.
De äldre är i många fall "låsta" av den nuvarande (gamla) modellen som tjänat dem väl i framväxten av det moderna samhället från jordbruk-, industri- till informations- och kunskapssamhället. De har svårt, om inte omöjligt, att tänka diametralt eller olikt traditionen. De har svårt att se eller anamma möjligheterna med nästa generation samhälle, mycket på grund av bristande referensramar till kunskap, information samt teknologin som möjliggör nya förutsättningar.
Den yngre generationen samhällsmedborgare är däremot i många fall välutbildade med andra moderna referensramar.
De har en mer öppen attityd till förändringar samt insikter om att framtiden behöver förändras pga växande problem i den civiliserade och utvecklade delen av världen. Den yngre generationen visar dessutom ett tydligt missnöje mot dagens ledarskap och de nuvarande samhällsmodellerna. De förlitar sig på kunskap, forskning samt utveckling och menar att dagens ledarskap bör ta del av detta faktum när beslut ska fattas.
Den yngre generationen har även börjat protestera, vilket sprider sig över hela världen. Politiker och ledare kan inte kontrollera detta.
När Rysslands president Vladimir Putin under en energikonferens i Moskva nyligen, förminskar Greta Thunberg, miljöaktivisten med citat, "Ingen förklarade för Greta att den moderna världen är komplicerad och komplex" visar det hur världsledarna tänker och agerar.
Ungdomarna är ju framtidens "hopp". Varför inte ge dem en vägledande roll och mer inflytande i utvecklingen av framtidens samhälle som de ska leva med och i?
Samhället har ju trots allt "möjligheter" att förbereda nästa generation medborgare till ett nytt samhälle med nya förutsättningar.
De nya modellerna och systemen skulle bidra till ett hållbart och bättre samhälle. Många av de ackumulerande samhällsproblemen, exempelvis miljöproblem och dylikt skulle definitivt få realistiska och optimala lösningar, något som dagens samhällsmodell inte klarar på grund av sin konstruktion.
Det kommer dock att kräva nya tankar, nya modeller för tillväxt och arbete