Sverige har en gång i tiden varit en röst för freden. Vi har haft många svenska förebilder, människor som har stått upp för freden. Olof Palme, Maj-Britt Theorin, Dag Hammarsköld, Raoul Wallenberg, Alva Myrdal med flera.
Men vad händer nu? Vad innebär den nya utrikespolitiken? Och står Sveriges befolkning bakom denna nya politik? Vi vet inte eftersom alliansfriheten inte har varit en fråga som människor fått tycka till om. Regering och riksdag har tagit beslut i denna fråga utan att fråga sina väljare. Det är mycket illa när det är en fråga som påverkar vår allas säkerhet och framtid.
Att regering och riksdag dessutom beslutar att skicka krigsmateriel till krigförande länder ökar inte vår säkerhet eller trygghet. Vi kan aldrig skapa fred med fler vapen. Däremot får krigsindustrin efterlängtade inkomster.
Samtidigt ser vi hur de kriminella gängen i våra storstäder får ökad tillgång till dessa vapen från tidigare krigförande länder. När kriget i Ukraina är slut kommer denna tillgång att öka ännu mer.
Vapen är till för att döda – inget annat. Istället för vapen måste vi skicka fredsförhandlare till Ukraina. Misslyckas en måste vi skicka en ny. Det finns inget annat sätt. Att Sverige accepterar och ser på när världen rusar mot ett världskrig borde vara en väckarklocka som får var och en att gå med i ett världsparti för fred!
Vänsterpartiet bildades 1917 efter att unga socialdemokrater skrev ett fredsmanifest, ett krav på fred under första världskriget, som en motkraft till upprustning. Ett fredsmanifest som författarna sedan straffades med fängelse och straffarbete. Så farlig var freden 1917 och vi ser samma motstånd idag. Fred står inte högst upp på krigsindustrins önskelista.
Tage Danielsson skrev: ”Innan du blir kapitalist, kommunist, monetarist, anarkist, marxist, fascist, terrorist, imperialist, socialist, syndikalist eller rentav folkpartist måste lilla du förstå att så snart som du kan gå bör du stultande gå med i det världsparti för fred som går före allting annat. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den.”
Vi måste manifestera för internationell fred och mot krig och vapenleveranser. Ett upprop för fred från Ystad i söder till Kiruna i norr. Freden måste komma först! Gör den inte det, kommer inget efter den! Glöm inte det!
Christina Snell Lumio (V)
Region- och kommunpolitiker Övertorneå