De nya reglerna för dygnsvila har varit omdiskuterade sedan det blev känt att de skulle förändras. Det är en stor förändring av arbetstiden och det är väntat att det kommer reaktioner när det ska genomföras. Vi vill börja med att säga att de här förändringarna inte på något sätt görs för att det ska stöka till det för våra anställda. Tvärtom är det en förändring som handlar om personalens arbetsvillkor, som redan är reglerat i lag och som EU-kommissionen har ålagt Sverige att följa. Det finns stöd i forskningen att regelbunden vila är en förutsättning för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Dessutom är det en förändring där Sverige går från att vara ett land med kollektivavtal till arbetsgivarens fördel till att följa lagstiftning för arbetstagarnas bästa. Det är i grunden en bra förändring som nu sker.
Samtidigt var det inte svårt att räkna ut att de här skulle slå hårdast mot de områden som har svårast att bemanna, i glesbygd, särskilt här uppe hos oss i Norrbotten. Det har vi i våra roller i Sveriges kommuner och regioner, SKR, tidigt framfört. Vilket är en del i att det också förhandlades fram de möjligheter till dispens som kommer att finnas. Det måste vara möjligt att bedriva ambulansvård, räddningstjänst och äldreomsorg även i glesbygd.
Att de här förändringarna i dygnsvilan behöver göras för att följa EU:s arbetstidsdirektiv är alla partier i SKR överens om. Vi är fortlöpande informerad om att det som gäller nu är det som krävs för att uppfylla kritiken som EU-kommissionen riktat mot Sverige, vilket också godtagits av EU. Hur bestämmelser ser ut i andra länder, till exempel Finland, kan inte jämföras med oss då deras förläggning av arbetstid ännu inte har granskats.
Därför är det förvånande att Linda Frohm (M) som ersättare i SKR:s styrelse och Marianne Sandström (SD) som beredningsledamot i SKR ifrågasätter införandet av 11 timmars dygnsvila. De informeras på samma sätt som oss om kravet på dygnsvila och de mycket strikta möjligheterna till undantag och dispens, där allt annat först måste vara uttömt. Det här är redan känt för dem då både Moderaterna och Sverigedemokraterna i konsensus i SKR ställt sig bakom de överenskommelser som förhandlats fram med fackliga organisationer. Något som alla kommuner och regioner nu måste arbeta med att förverkliga.