Bokförlag och förläggare har sedan Gutenbergs dagar verkat på en marknad i konkurrens om kunder och bra författare. I dagens Sverige förekommer inte den konkurrensen längre vilket innebär att vi författare har ett mycket begränsat antal förlag som kan tänkas ta emot våra alster för att ge dem plats i sitt litteraturutbud.
Av fem kontaktade ”gamla” förlag hamnar numera tre av fem manus hos ett och samma förlag som styr över litteraturutgivningen efter helt nya, begränsande kriterier.
Endast manus som följer en trendkänslig form har möjlighet att nå en läsekrets, såvida inte författaren är villig, har möjlighet, att med egna medel bekosta utgivingen, vilket endast ett fåtal kan räkna med.
Detta innebär att författandet av varierande kulturinnehåll kommer att utplånas.
Inga nya författare kommer att finnas för kommande generationer, bokläsare och en kulturellt längtande befolkning.
Kiosklitteraturen som nu saluförs i tjocka volymer, med hårda pärmar och så kallat danskt band som omslag innehåller fortfarande ytliga, blodiga och pseudoerotiska skildringar, vilket är det koncept som lättast finner köpare och läsare hos "den breda allmänheten”.
En litteraturhistorisk svensk epok är på väg att utraderas ur historien.