De senaste tio åren har årsarbetstiden för dem som arbetar med ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar) halverats. En av orsakerna är att de som ska samordna arbetet får allt fler andra uppdrag på sitt bord. Det finns förstås vinster med att arbeta mer övergripande med folkhälsa, hållbarhet och brottsförebyggande arbete – men risken är att de insatser som krävs för att minska konsumtion och skador av alkohol, narkotika och andra substanser får stå tillbaka.
Att få ihop en kommunal budget är en utmaning och det kostar att tillsätta de resurser för ANDTS-arbetet som behövs. Samtidigt visar forskning att uteblivna insatser har en ännu högre prislapp. Det vill säga, att inte arbeta förebyggande och att inte upptäcka problem i ett tidigt skede innebär en högre kostnad i lidande och pengar för både individen, anhöriga och för samhället i stort.
Det finns en rad exempel på kommuner som lyckats skapa förändring med hjälp av ett strategiskt arbete och en tät samverkan mellan aktörer som skola, socialtjänst, fältarbetare, polis och civilsamhälle. Det är kommuner där det finns en eller flera personer med ansvar för att arbeta med ANDTS och där politiker och ledning insett behovet av långsiktighet för att nå resultat. Erfarenheter finns, liksom bra metoder och forskning från både Sverige och andra länder. Trots det har vi fortfarande ett stort antal kommuner som står utan ansvarig person för frågorna, som saknar en lägesbild av situationen och en tydlig handlingsplan för arbetet. Utifrån de utmaningar vi står inför idag är det är en utveckling vi inte har råd med.