Det är fantastiskt att se en ökning av människor som söker hjälp när de mår dåligt. Att bryta tystnaden kring mental hälsa är avgörande för att skapa ett stödjande samhälle. Men samtidigt måste vi inse att tillgängligheten till denna hjälp är inte lika för alla!
För många som lever på olika stöd eller har en låg inkomst, är varje utgift en avvägning mot grundläggande behov. Att välja mellan att betala hyran eller söka terapi och hjälp är en verklighet som många står inför varje dag. 200 kronor eller mer för ett läkarbesök som ofta bara är ett första möte av många har inte en ensam människa med stöd råd med idag som det ser ut.
För ensamstående föräldrar kan detta tryck förstärkas av det dubbla ansvaret för att försörja och ta hand om sina barn.
Att söka hjälp för utmattning eller andra mentala hälsoproblem kan kräva tid, resurser och stöd från omgivningen, vilket inte alltid är tillgängligt för dem som lever med begränsade resurser. Tillgången till terapeuter eller psykologer kan vara begränsad, och väntetiderna långa. För många är det en lyx att ha möjlighet att boka en tid hos en specialist, och det är en lyx som inte alla har råd med.
Den psykologiska bördan av att leva med ekonomisk osäkerhet och social isolering kan förvärra de mentala hälsoproblemen och skapa en ond cirkel av lidande och begränsningar. Utan tillräckligt stöd och resurser riskerar de som lever på en låg inkomst eller till exempel aktivitetsersättning att bli kvar i en situation där de inte har möjlighet att återhämta sig eller förbättra sin livssituation. Det är en fråga om social rättvisa att se till att alla har samma möjlighet att söka och få hjälp för sin mentala hälsa, oavsett ekonomiska förutsättningar.
Det är dags att vi ser till att alla har samma möjlighet att få stöd och vård för sin mentala hälsa, oavsett ekonomiska förutsättningar. Det är inte bara en fråga om rättvisa, det handlar om att skapa ett samhälle där ingen behöver kämpa ensam med sin ohälsa.