Jag tycker inte om att åka skridskor. Mina vrister pallar inte, jag får ont i fötterna och långkjolen fastnar kring benen. Det är besvärligt med gympa överhuvudtaget.
Skolmaten är ingen höjdare heller. Inte för att den är oätlig, den smakar bara inte som jag är van. Men jag klagar inte. Jag kan äta mig mätt eller vänta tills jag kommer hem.
I skolan är vi segregerade. Undervisning är för dem som kan språket. Vi andra halkar efter från första lektionen. Vi kämpar på och vill vara med.
Jag önskar att varje utlandsfödd familj fick en svensk vänfamilj. Att vi ungdomar hittade grupper där svenskar och nykomlingar fick lära känna varandra. Att vi får bli en del av ert samhälle och lära oss svenska seder och bruk. Kanske vill ni lära er lite om oss vår vardag och historia.