Snart är det dags för val till Europaparlamentet. Med snart menas i juni detta år. Med krig i Europa borde detta val vara mycket viktigt, men ändå är det många som inte kommer gå och rösta. Varför?
Svaret kanske stavas ’EU:s demokratiska dilemma’. Flera politiska partier tampas med hur man kan få fler svenskar att vilja rösta på deras EU-kandidater i juni. Det finns olika vägar att gå. Man kan trycka på subsidiaritetsprincipen för att få folket att förstå att beslut ska fattas så nära de som är berörda som möjligt. Denna princip låter väldigt bra och är mycket bra i teorin, men för att locka väljare med detta vackra ord behöver man förstå vad det innebär i praktiken.
Subsidiaritetsprincipen är värdefull för dem som oroar sig över EU:s överstatliga roll, för oss som värnar om individualismen. Man kan också fiska röster genom att understryka hur vi påverkas lokalt av beslut som fattas i EU på olika sätt. Personligen tror jag dock på en helt annan metod: fokus på fred.
I sin vagga var den europeiska unionen ett kristdemokratiskt initiativ som föddes ur askan efter det andra världskriget. Det var ett fredsbevarande organ. Sedan dess har EU värnat om fred i Europa på olika sätt. Men unionen har växt och breddats. Jag menar att detta har skett på delvis bekostnad av det ursprungliga motivet: fred. Jag menar att denna breddning och tillväxt också bidragit till EU:s
demokratiska dilemma: att intresset för EU är svalt bland väljarna. För när det nu åter är långvarigt krig i Europa torde fler vilja rösta på representanter som har fred i fokus, inte lagbildningar av olika slag. Det är förståeligt att EU inte kan skicka fredsbevarande styrkor in i Ukraina så som man gjorde 2004 i Bosnien och Herzegovina. Det är en helt annan tid och ett helt annat krig. Varje situation är unik och jämförelser är inte rättvisa. Men det hindrar en inte att kontemplera om det finns fler sätt för EU att agera för Ukrainas sak än med pengar och vapen.
De som väljer att rösta i valet i juni hoppas jag också har fred i fokus. EU är bra på många saker, men det måste även vara bra på att mäkla fred i ett splittrat Europa. Det får inte glömma sitt ursprung. Många unga förstagångsväljare är säkerligen oroade över vad de hör på nyheterna, om krig och om väpnade konflikter. Kan de känna att de gör någon skillnad genom att rösta på kandidater som sätter fredsarbete i fokus kan de kanske känna sig mer manade att gå till valurnorna i juni. Sätt fokus på fred.