Ett starkt Norrbotten kräver ett starkt näringsliv

Partiernas vallöften ska betalas med skatteintäkter. Till Norrbottens kommuner kommer dessa skatteintäkter från företag i länet som skapar jobb åt våra invånare. Ska fler jobb skapas för att finansiera välfärden behövs ett bättre företagsklimat.

"Norrbotten har, tack vare stora industrisatsningar, störst tillväxt i Sverige, men sämst företagsklimat", skriver Hans Andersson. (Arkivbild)

"Norrbotten har, tack vare stora industrisatsningar, störst tillväxt i Sverige, men sämst företagsklimat", skriver Hans Andersson. (Arkivbild)

Foto: Nora Lorek/TT

Insändare2022-06-06 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samhällets resurser skapas av företag som startas, flyttar hit eller växer. Företagen i Norrbotten bidrar med 21 miljarder i skatteintäkter. Det räcker till att anställa många pedagoger, sjuksköterskor och poliser. Företagen skapar även arbetstillfällen som gör att arbetslösheten sjunker och inkomsterna stiger. Med färre på bidrag och fler på jobbet blir både samhället och välfärden starkare. 

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv årets undersökning av det lokala företagsklimatet. Tyvärr halkar Norrbotten efter. Norrbotten har, tack vare stora industrisatsningar, störst tillväxt i Sverige, men sämst företagsklimat. Våra befintliga företag är missnöjda med vilka förutsättningar de har och hur de bemöts. Företagsklimatet är en viktig pusselbit för att skapa attraktivitet i Norrbotten. Och den saknas.

Trovärdiga partier behöver inför valet inte bara berätta vad de vill spendera mer skattepengar på, utan också vad deras plan är för att få fler att våga och vilja satsa i kommunen, så att skattepengar genereras. De hinder för tillväxt som våra företag upplever behöver tas på allvar och därför bör partiernas prioriteringar inkludera näringslivet i större utsträckning.

 Regelförenkling. Företagens vanligaste kontakt med kommunen handlar om tillstånd, tillsyn och markfrågor. I de enklare fallen kan det handla om ett mindre bygglovsärende. För en restaurang med uteservering och alkoholservering är det en uppsjö av ärenden. För det företag som vill etablera en ny anläggning kan det handla om flera års arbete för att få alla tillstånd som krävs. När kommunen arbetar målmedvetet med att göra det lätt för företagen att göra rätt och har ett lösningsorienterat arbetssätt blir det givetvis lättare och mer attraktivt att starta och expandera sitt företag i kommunen. 

Kompetensförsörjning. Kompetensbrist är ett av de allra största problemen som företagen möter. Vissa företag tvingas tacka nej till jobb på grund av svårigheten att hitta personal. Kommunerna behöver samverka mer med näringslivet för att utbildningarna ska matcha företagens rekryteringsbehov. Komvux måste erbjuda yrkesutbildningar som efterfrågas av de lokala företagen. Den som fullföljer sin utbildning ska kunna kliva rakt in i arbetslivet.

Upphandling. Kommuner genomför inköp och upphandlingar för en stor del av sin budget. Köpen omfattar allt från häftapparater och kontorspennor till byggentreprenad av skolor och vägar. Många lokala företag skulle vilja bli leverantör till sin kommun, men upplever att det är för hög tröskel. Krångliga upphandlingsdokument, onödiga krav och alltför omfattande inköp i klump gör att små och medelstora företag från kommunen inte kan konkurrera med storföretag, eller inte ens har resurser nog att skicka in ett anbud. Samtidigt är det dessa företag som genom inkomstskatten finansierar kommunens inköp.

Inför valrörelsen vill vi utmana partierna i Norrbotten: när ni i era valmanifest föreslår nya kommunala utgifter, föreslå även åtgärder för att få fler och växande företag och nya skatteintäkter. Invånarna förtjänar den respekten. Ett starkt Norrbotten kräver ett starkt näringsliv.