Efter min vistelse i Kalifornien i USA för tio år sedan har jag funderat en del över den politiska strukturen där jämfört med mitt hemland.
I USA skulle sannolikt den svenska kristdemokratiska politiken klassas som liberal. Eftersom det är ett land där konservatismen är mer konservativ än här har hela den politiska skalan flyttats åt höger.
Således kan man säga att de mer socialistiskt inriktade demokraterna är konservativa med svenska mått mätt. Denna iakttagelse började jag vilja belysa i samband med Roe v Wade och aborträtten i USA som kom på tapeten nyligen. Av självklara skäl ville då Kristdemokraterna understryka att de är fortsatt för aborträtt i Sverige fram till vecka 18, därav abortkontraktet. Det jag menar med självklara skäl är att i Sverige anses Kristdemokraterna vara konservativa, men i själva verket står de bakom ovan nämnda abortlagstiftning. I USA skulle ett parti som stödjer abort fram till vecka 18 i dagsläget anses liberalt.
Kristdemokraternas reaktion mot Roe v Wade och det som nu utspelas i USA understryker hur liberala även konservativa partier är i Sverige, jämfört med USA. Det är bra, det kan tyda på en proaktiv miljö där acceptans och respekt för individen kommit långt. Men det kan också vara bra att komma ihåg att konservatism i Sverige faktiskt inte är lika radikal som i många andra länder. Detta är något att vara stolt över i min mening, då radikalism och fanatism i princip utplånats. Detsamma gäller polariserade samhällen.
Det svenska samhället är betydligt mindre polariserat än det amerikanska, säkerligen en spegling av vårt politiska klimat. Men ändå pekas ”de konservativa” ut som mycket mer konservativa än de faktiskt är, om man bara vågar släppa sitt svenska mikroperspektiv och se saken ur ett mer globalt makroperspektiv. Då kan man se att ett lands konservatism är ett annat lands liberalism. Att svensk konservatism de facto är amerikansk liberalism.