Jag tycker att det är bra att Piteå kommun hjälper personer som behöver en sysselsättning, men som inte klarar av ett jobb med anställning.
Men någonstans känns det som att de utnyttjas. De får 9 till 12 kronor per timme och då ska de hålla sig med busskort och arbetskläder.
Detta går inte ihop utan det blir en kostnad för dem att jobba och det är väl ändå inte meningen. Tanken är väl ändå att det ska vara positivt och en sporre för dem att känna sig behövda, vilket de inte gör i dag när ekonomin som är tuff nog – inte går ihop. Personerna gör ett jobb på sin arbetsplats – och för detta får de denna låga ersättning. Jag skulle gärna vilja veta hur Piteå Kommun tänker där?
Anhörig
SVAR DIREKT:
Daglig verksamhet är en insats som erbjuds personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. De som är i yrkesverksam ålder men inte arbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet och det erbjuder Piteå kommun för att skapa meningsfullhet och delaktighet.
Jag förstår att det kan låta konstigt med en ersättning på 9–12 kronor per timme om man jämför med en regelrätt timlön för en person som förvärvsarbetar, men det är inte en korrekt jämförelse. Daglig verksamhet inte är en anställningsform och därför är habiliteringsersättningen inte att betrakta som lön.
Det är frivilligt för kommuner att betala ut en extra ersättning för daglig sysselsättning. Hos oss i Piteå kommun har vi valt att betala ut en habiliteringsersättning per timme och i våras bestämde Socialnämnden att den skulle höjas från 9 kr till 12 kr.
När man är beviljad daglig verksamhet får man vanligen sin inkomst från Försäkringskassan i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Monica Wiklund Holmström, avdelningschef för psykosocialt stöd för vuxna och daglig verksamhet, Socialtjänsten i Piteå kommun