Enskilda vägar, vägar som inte är privata utan öppna för alla, är ett otyg som måste upphöra. På landsbygden är det vanligt att en dryg handfull fastighetsägare, vars tomter gränsar mot vägen, ska svara för allt underhåll.
Vägen, ofta grusväg, används under året i vissa fall av hundratals bilburna som inte ens bor i området. En del är turister som vill åka runt och se vårt vackra landskap. Något som är viktigt för Piteå som turistort.
I den stadsnära bebyggelsens villaområden finns det gott om så kallade rundleder som endast används av de boende plus några få besökare. Ungefär lika många fastighetsägare som på landsbygden gränsar till denna typ av gata.
Här ansvarar kommunens alla skattebetalare för underhållet. Totalt är det vägnätet cirka 40 mil.
Det är svårt att förstå varför s+v+mp inte vill att kommunen tar över de enskilda vägarna. I andra kommuner, till exempel Skellefteå kommun, har kommunen övertagit skötseln av de enskilda vägarna samt även de statliga bidragen som fås.
Att underhålla en väg kostnader naturligtvis pengar. Vi betalar alla skatt oavsett om vi bor i stad eller på landsbygden. Varför dessa partier vill polarisera landsbygd mot stad är obegripligt. En rundled i ett villaområde skulle mycket väl kunna klassificeras som enskild väg. Men vilket liv det skulle bli om ett tiotal villaägare får ta ansvaret för allt underhåll av sin vägstump.
Under åren har kraven för utförandet av underhåll ökat. De som ska sköta vägunderhållet, har ofta inte den kompetens eller de resurser som krävs. Centerpartiet vill att Piteå kommun gör en översyn av vilka enskilda vägar som skulle vara lämpliga för kommunen att överta. Det stöder vi men i grunden vill SLP att kommunen skall överta alla enskilda vägar. Det handlar om cirka 32 mil.
Kommunallagens 2 kap 3 §. Likställighetsprincipen tolkar man på ett märkligt vis. Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Det anses allmänt känt inom kommunalrätten att likställighetsprincipen begränsar kommunernas beslutanderätt inom ramen för den kommunala kompetensen.
Den tilldelar inte kommunen någon kompetens, utan styr deras beslutanderätt och handlingsutrymme inom de områden där den redan har kompetens. Likställighetsprincipen grundar sig på en slags tanke om ekonomisk rättvisa.
Alla kommunmedlemmar ska få ta del av gemensamma medel på lika villkor och lika stor omfattning. Kommunmedlemmarna ska vara likställda gentemot kommunen när det kommer såväl rättigheter samt skyldigheter och en kommunmedlem får inte gynnas eller missgynnas i förhållande till någon annan.
Det är naturligtvis fritt för alla landsbygdsbor att åka runt på alla rundleder. Men det är en tämligen meningslös sysselsättning om man inte har ett ärende just dit.
Mycket av bostadsbebyggelsen är utförd så att de boende inte drabbas av genomfartsled, se mer här; https://webgis.it.pitea.se/website/kommunkarta/