REPLIK
Med anledning av: insändaren ”Norrbotten kan möta det stora behovet av grön el” i Piteå-Tidningen den 29 januari 2021.
Energikontor Norrs energiexperter tycks ha missat det faktum att vindkraft bara producerar när det blåser, och solceller bara dagtid under delar av året. Skillnaden mellan effekt och energi tycks också vara helt obekant.
De undviker att nämna det antal vindkraftverk som krävs. 70 TWh/år motsvarar omkring 8 000 vindkraftverk, mer än 200 meter höga. En förödelse av det norrbottniska skogslandskapet av gigantiska mått. År 2019 fanns det 372 vindkraftverk i Norrbotten, kanske är det 500-600 stycken nu.
Men det är värre än så. Ett ökat elenergibehov om 70 TWh/år motsvarar ett ökat effektbehov om 8 000 MW bara som årsmedelvärde. När vindarna över Norrbotten mojnar har kanske vindkraften högt räknat 10 procents tillgänglighet, om det blåser litegrann någonstans i vårt stora län. Så, för att försörja 8 000 MW ökad effekt behövs då 23 000 vindkraftverk med effekt 3,5 MW/styck. Eller så får man bygga annan planerbar produktion som reserv för vindkraftens opålitlighet. Vad skulle det vara?
Elförbrukningen i Norrbotten är i dag cirka 8 TWh, det vill säga medeleffekten cirka 900 MW. Det är inget litet språng till 78 TWh elenergi och 8 900 MW eleffekt som Energikontor Norr tror kan lösas med vindkraft i Norrbotten. Det tycker jag är rena fantasier.
Det är märkligt att i dag beteckna vindkraft som hållbar och förnybar elförsörjning. Efter 15 till 20 år är vindkraftverket uttjänt. Inget går att återanvända för fortsatt elproduktion. Fundamentet med mer än 1 000 kubikmeter betong och 10-tals ton armering är utmattat, inte minst bultarna till ståltornet, även ståltornet och vingarna är utmattade. De sistnämnda består av kompositmaterial som bara kan läggas på deponi.
Koldioxidutsläppen för vindkraft under livscykeln är långt värre än vattenkraft och kärnkraft (och solceller är dubbelt så dåligt som vindkraft i detta avseende). Materialåtgången per producerad kilowattimme i form av stål och betong är 10 gånger högre för vindkraft jämfört med kärnkraft. Sedan har vi de sällsynta jordartsmetallerna i vindkraftverkens generatorer, som uteslutande bryts i kinesiska gruvor under usla förhållanden för människor och miljö.
Luleälvens vattenkraft är till stor del 60 till 70 år gamla, vissa kraftstationer mycket äldre än så. Men det är prima liv i dem än, man byter ut delar successivt. Vindkraftverk kan bara totalskrotas, och alla de vindkraftverk som är i drift eller byggs nu, är uttjänta år 2040 då Sveriges elförsörjning ska vara 100 procent ”förnybar”. En ohållbar elproduktion, per definition tycker jag.