Läser i PT lördag den 16 september att Smurfit Kappa döms för att företaget inte uppfyllt kravet om mätarutrustning på utsläpp av kväveoxider. Företaget får betala ett vite på närmare 16 miljoner kronor.
Jag har inga problem med att Naturvårdsverket dömer företaget utifrån Miljöbalken. Vad jag har problem med är att när en arbetsplatsolycka med dödlig utgång inträffar inne på Smurfit Kappa (1 November 2019), frias företaget av både tingsrätt och hovrätt.
Då risken för olycksfall var identifierad långt innan olyckan inträffade och inga riskreducerande åtgärder vidtagits är det för mig en gåta att hovrätten för övre Norrland skriver i sitt domslut att Smurfit Kappa inte har gjort sig skyldig till ”sådan oaktsamhet som bör föranleda ansvar enligt brottsbalken.”
Att företag frias när det handlar om arbetsmiljöbrott är inte ovanligt. Frekvensen fällande domar är omkring 90 procent i vanliga brottmål. Men när det handlar om arbetsmiljöbrott så är det bara 50–60 procent fällande domar.
En stilla undran – är domstolarna tillräckligt kunniga avseende arbetsmiljöbrott?