Söndag natt, klockan är 04.00, vargtimmen är här. Fem kalenderdagar kvar, två levandes dagar tillsammans, på torsdag är det kära Evas sista arbetsdag tillsammans med Evelina och jag står vid sidan om och ser hur krigaren Evelina ännu en gång rustar för krig, isolering och mörker.
I bästa MSB-anda har min älskade dotter styrt upp och styrt om de vanliga sysslorna till att istället avfrosta frys för att tillsammans med Eva fylla upp med matlådor märkta med punktskrift som ska räcka så länge som möjligt. Dom har fixat julklappar, handlat torrvaror och konserver. Dom har städat alla vinklar och vrår, julpyntat, bytt sängkläder och tömt tvättkorgen. Allt för att vara förberedda på den kyla och det krigsmörker som kommer att komma krypande redan på fredag den 1 december, Evelinas födelsedag.
På torsdag kommer Evelina att tömma sitt skåp på daglig verksamhet för då stängs även den dörren då Eva har varit Evelinas stöd även där. Tack till handläggare, enhetschef och politiker som genom några svarta ord i ett beslutsbrev har beslutat sig för att komma till pudelns kärna, nämligen vad betyder orden skäliga levnadsvillkor?
Dom kanske inte vet men jag vet ... skäliga levnadsvillkor det är att ge människan en vilja att leva, att påverka och vara delaktig i sitt eget liv, det mina vänner kommer inte Evelina att kunna vara. När allt har tystnat, tänk på oss då. Då fortsätter vår kamp för mening, sammanhang och själva livet! När vi kommit till domedagen, när beslutet från Kammarrätten kommer, då har PK, bara för att dom kan, redan släckt och låst, Eva är redan uppsagd, för vad? Några futtiga kronor som sparas eller är det bara en ren och skär maktdemonstration?