Utmaningen vi står inför är att det kommer saknas resurser att fortsätta driva gymnasieskolan på samma sätt som i dag. Det som gör kostnaderna höga är att vi har färre ungdomar i gymnasieålder än förut, i snitt 25 elever per årskull, och att hälften av dessa dessutom studerar i andra kommuner.
Det den politiska diskussionen har utgått ifrån är att det finns en överhängande risk att kommunen inte kommer kunna erbjuda gymnasieutbildning i Arjeplog överhuvudtaget. En sådan situation försöker vi undvika genom att hitta en alternativ lösning.
Ett fjärrgymnasium bygger på principen att vi kan slå samman de elever som finns i ett antal inlandskommuner och skapa förutsättningar som kan säkra tillgång till utbildning i kommuner som vår även på längre sikt. Det är något annat än konventionell utbildning, designat för att efterlikna traditionell undervisning i så hög utsträckning som möjligt – klassrumsundervisning, handledare på plats och skollunch. Att det är en hybridlösning möjliggör dessutom fler program för eleverna att välja mellan.
Alternativen är att inte ha någon gymnasieutbildning alls i Arjeplog eller att finansiera gymnasiet genom att göra nedskärningar i andra verksamheter – så som skola, omsorg, gatu- och fastighetsunderhåll, näringslivsutveckling, kultur, verksamhetsbidrag till föreningar och museet, skidspår – eller att höja skatten. Som referens är vår skattesats i dag 34,84, det innebär att vi har en av Sveriges högsta kommunalskatter, cirka 1 krona över länssnittet och 2,57 kronor över rikssnittet.
Att kommunen satsar resurser på att utveckla gymnasieskolan och marknadsför utbildningarna offensivt är ytterligare ett förslag i debatten. Jag ser dock fyra omständigheter som sammantaget talar emot en sådan lösning:
#Förutsättningarna för att få fler program med riksintag beviljade bedöms som liten – Gymnasiereformen 2011 syftade just till att minska floran av specialprogram i landet.
#Det kommer saknas resurser att driva gymnasieskolan som i dag (flertalet miljoner per år), en utvecklingssatsning hade utöver detta krävt ytterligare resurser – som vi inte har.
#Det är inte längre möjligt att marknadsföra gymnasieutbildningar på det sätt Arjeplog framgångsrikt gjorde i början av 2000-talet. Marknadsföringsteamen avvecklades då grundskolor slutade ta emot marknadsföringsbesök.
#Antalet huvudmän som erbjuder gymnasieutbildning har ökat i Sverige samtidigt som det finns färre ungdomar i gymnasieålder i riket nu än under 2000-talet. Det innebär att konkurrensen på "marknaden" har ökat.
Jag ser personligen stora värden av att ha kvar Hornavanskolan. Men när vi behöver ställa möjliga konsekvenser av de olika alternativen mot varandra har vi sett att ett fjärrgymnasium kan vara en mycket bra kompromiss, som kan leda till "minst" negativa konsekvenser. Faller det väl ut kan dessutom fler ungdomar få möjligheten att studera i kommunen än idag, det vore något!