Den nedåtgående trenden i läsförståelse måste vändas

Lärare måste få tiden att arbeta som lärare, inte kopieringsmaskinsbiträden, för att det inte köps in läroböcker, skriver Ingemar Östlund, studerande folkhälsovetenskap.

Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat, skriver Ingemar Östlund.

Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat, skriver Ingemar Östlund.

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Insändare2023-05-23 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den sjunkande trenden sedan år 2001 i läsförståelse för årskurs 4 fortsätter. I den internationella läsförståelseundersökningen PIRLS sjunker läsförståelseresultatet i Sverige för årskurs 4 med 12 poäng till 544 år 2021 jämfört med år 2016, redovisar Skolverket.

Norrbotten måste kunna försörja sig i framtiden, så vi har att vända den nedåtgående trenden i läsförståelse och studieresultat. Det är visat i flera forskningsstudier att läsa text på papper eller med fördel i läroböcker ökar läsförståelse och studieresultat, till exempel: (Delgado. P et al, 2018). En jämförelse med högskolestudier: här läses en hög andel av texterna i böcker. Vi kan inte fortsätta experimentet att i unga år alltmer lägga läroböcker åt sidan. Barn med sämre förutsättningar som färre böcker hemma är särskilt drabbade. Lärare måste få tiden att arbeta som lärare, inte kopieringsmaskinsbiträden, för att det inte köps in läroböcker. Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat.

Med en gedigen och ökad grundkunskap uppbyggd under årskurs 4–6, med den övervägande största delen från heltäckande läroböcker, blir det en språngbräda till årskurs 7–9 som kan vara de tre tuffaste utbildningsåren. Med ett stort kunskapsberg från mellanstadiet finns bästa förutsättningar för ett framgångsrikt högstadium med bästa slutbetyg i årskurs 9. Det ger bästa förutsättningar inför gymnasievalet både om man väljer en teoretisk inriktning eller mer praktisk. Med en ökad grundkunskap från grundskola och därpå gymnasieutbildning finns en starkare kunskapsplattform både vid högskole-/universitetsval eller en mer praktisk yrkeskarriär. Som ny svensk bidrar en förstärkt kunskap till självförtroende i det nya landet och ökade möjligheter till arbete. Sammantaget, med en satsning på läroböcker står Norrbottens framtida försörjning på en förstärkt kunskapsgrund. Det förbättrar möjligheterna att man får ett arbete vilket betyder enormt mycket för den egna hälsan och skatteintäkter för Norrbotten.