Kommunen har inte bara två heltidsavlönade politiker utan även ytterligare tre politiker som uppbär motsvarande mer än 2,5 heltidstjänster.
Jag önskar att Piteå-Tidningen skulle genomlysa följande områden:
Kommunstyrelsen har begärt 800 000 för sekreterare till kommunalråden samt även ytterligare två tjänster till kommunikationsavdelningens redan tio heltidstjänster. Dessutom vill man ha 400 000 till extern konsult för att kunna hantera kommunikationen till medborgarna om fallet Evelina (!). Det är på sin plats att undersöka vad kommunikationsavdelning sysslar med.
Sen har vi den nya avdelningen Hållbar tillväxt. Allmänheten bör få reda på vad denna avdelning sysslar med.
Som anställd i kommunen var jag övertygad om att jag bidrog till kommunens utveckling och gjorde nytta. Det var först när jag kom ut ur den “skyddade verkstaden” (kommunen) som jag blev medveten om det extrema slöseri man ägnar sig åt i kommunen. Saker som definitivt inte gagnar medborgarna, utan som istället bara bidrar till att befästa och förstärka enskilda tjänstepersoners och grupperingars makt.
Att vara övertygad om sin egen förträfflighet och sin egen betydelse är signifikant för många offentligt anställda tjänstemän. Jag vet, eftersom jag personligen varit där. Det är så lätt att hamna i fällan av groupthink när man omger sig med likasinnade. Dessa grupperingar skapar sin egen bild av verkligheten. Ofta en bild av att: “Vi vet så mycket mer än de okunniga kommuninvånare och därför måste vi göra det som bäst för kommunen”.
Att påverka politiker utan att de märker det är en konst man lär sig som tjänsteman. Att se till att politikerna tycker samma som en själv är inte svårt. Detta oavsett om det handlar om att dra in dövblindas Evelinas assistens, Norrbotniabanans dragning eller se till att Centrumområdet (det människofientliga och misslyckade miljonprogrammet) klassas som värdefull kulturmiljö. Kommuninvånarnas åsikter har noll och ingen betydelse.
Att öka antalet tjänstemän är lätt att genomföra. Det är tjänstemännen som lägger fram budgetförslag till politikerna. Med rätt argument så går förslagen igenom. Ökar man antalet tjänstemän tillräckligt mycket så blir dessa till slut en maktfaktor som inte går att rå på.
Skolan, vården, omsorgen? Verksamheter som kräver så mycket pengar att även ett stort antal utvecklingsstrateger, genuspedagoger, näringslivsutvecklare och kommunikatörer ändå bara blir droppar i kommunens budget. Kom ihåg att det är dropparna som urholkar stenen!
Fd kommuntjänsteman
Svar direkt:
Jag vet inte hur du räknar som får det till att Piteå har 2,5 heltidstjänster, men utöver kommunalråden så är det tre ordföranden som vardera har 75, 57 och 47 procent Det får jag till 1,79 heltidstjänster? Dessa uppgifter tillsammans med övriga arvoden och ersättningar gällande politiker ligger att läsa på Piteå kommuns hemsida.
Piteå har sedan länge utsett två heltidspolitiker med titeln kommunalråd. Övriga årsarvoderade politiker har ett jobb, driver eget eller är pensionärer på sidan om. De arvoderade politikerna utöver kommunalråden tituleras enligt beslut i kommunfullmäktige (utifrån kommunallagen) som ordförande för sin respektive nämnd. Om vi inte skulle fatta ett beslut i fullmäktige så säger lagen att alla med arvode motsvarande 40 procent eller mer ska tituleras kommunalråd, vilket skulle innebära att fem politiker har den titeln. Samma siffra för Luleå skulle vara elva kommunalråd. Detta faller enligt mig på sin egen orimlighet.
Gällande kommunledningsförvaltningens önskelista till budgetberedningen, så bör det tilläggas att det är just en önskelista. Kommunfullmäktige beslutade att inte skjuta till några pengar till kommunledningsförvaltningen, de fick i stället uppgiften att omfördela 5 miljoner internt från tillväxtpolitiska reserven för att försöka hantera nya utmaningar.
Vad gäller politisk sekreterare så är det olyckligt att just den titeln användes, det var ett stabstöd till kommunchef, kommunalråd och biträdande chef på kommunledningsförvaltningen som efterfrågats. Ett stabstöd som idag finns i både stora Luleå, lilla Haparanda men inte i länets näst största kommun Piteå. Syftet med stödet var att frigöra mer tid till större övergripande frågor. Jag är övertygad att demokratin måste få kosta för att det är en grundläggande byggsten i vårt öppna samhälle!
Vad som sällan kommer fram i rapporteringen är att Piteå i jämförelse har låga politiska kostnader. Piteå kommun har till och med Norrbottens lägsta politiska kostnad per invånare, vi ligger 2023 på 761 kr per invånare, dyrast är Arvidsjaur med 2 803 kronor per invånare och snittet i Norrbotten är 1 477 kronor per invånare. Eller så kan vi säga att Piteås politiska kostnad är 30 miljoner billigare än snittet i Norrbotten. Detta betyder att Piteå skulle nästan kunna dubblera sin kostnad och ändå bara nå snittet i Norrbotten.
Slutligen är det en tråkig syn du har på relationen mellan tjänsteorganisationen och politikerna i kommunen. Jag har inte samma bild som du beskriver.
Patric Lundström (S), heltidsarvoderat kommunalråd. Piteå kommun