En valrörelse och ett efterföljande val har kommit och gått och inte blev vi väl så mycket klokare av det så det kan väl helt enkelt lämna därhän.
Vad som däremot slagit mig under just valrörelsen, när LSS faktiskt blev en het fråga och föremål för debatt, var hur retoriken alltid uppehöll sig kring ”de svaga”.
Man vill värna, skydda och hjälpa ”de svaga”. ”Samhällets svaga” kommer i kläm.
När man som politiker uttrycker sig på det sättet, då är det i min värld ett tecken på att man vet väldigt lite om vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning. Som funktionsnedsatt själv eller som anhörig.
För vad är dessa människor om inte samhällets starka?
Jag har under mina år i branschen personlig assistans haft förmånen att möta många fantastiska människor men också många tunga levnadshistorier. Gemensamt för alla dessa är hur de fått kämpa. Mot de egna förutsättningarna. Mot fördomar. Mot samhällets ovilja att förstå och hjälpa.
Mot myndigheters oförmåga och ovilja att tillgodose ens rättigheter. Mot den egna rädslan, sorgen, ilskan, uppgivenheten, tröttheten och osäkerheten.
Hade jag klarat det? Ja, kanske. Hur? ”För att man måste”.
Det är svaret jag ofta får när jag ställer frågan. Kanske har jag det också i mig, att jag hade klarat det ”om jag måste”. Men säker är jag inte. Därför att det kräver så mycket styrka.
Personlig assistans är en otroligt viktig insats i ett samhälle där de starka inte ska straffas för att de är starka.
Föräldrar som lägger all vaken tid på aktiv tillsyn för sina barn för att de inte ska dö ska inte behöva gå in i väggen för att de varit starka för länge.
Funktionsnedsatta ska inte behöva isoleras i sina hem, som ett samhällets skuggfigurer utanför alla sociala sammanhang för att de är starka nog att klara sig själva. Barn ska inte behöva bli ”vårdare” åt sin förälder om de inte vill, bara för att man måste och för att man är stark nog att klara av det.
De människor jag träffar är starkare än jag, varenda en av dem. Ändå är det de som man kallar ”samhällets svaga”.
Men så stark som många av er är, så stark ska ingen behöva vara. Därför är personlig assistans viktigt. Vi måste alla stå upp för ett samhälle som inte straffar de allra starkaste.