REPLIK
Med anledning av Kata Nilssons ledare "Vad är fackens roll på en ny arbetsmarknad?"
De värsta avarterna, där ansvaret flyttats från arbetsgivaren till arbetstagaren, saknar inte bara kollektivavtal utan också försäkringar, regelbunden inkomst, konsekvent inbetalade av skatt, anställningstrygghet och regelbundet avsättande av pension.
Arbetsgivaren kringgår gängse anställningsförhållanden bakom uttryck som ”ny teknik” och menar att de som utför jobben är småföretagare. I grunden är det samma gamla konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare som alltid funnits, där arbetsgivaren vill ha så mycket jobb utfört till så låg kostnad som möjligt.
Men det här något som facken måste hantera och det går inte att komma ifrån att cirka 700 000 personer idag jobbar inom den här ekonomin. När skillnaderna mellan de de olika anställningsformerna ökar så skapar det splittring och det självklara med fackligt medlemskap ifrågasätts. Det är också en av orsakerna till sänkt organisationsgrad och lägre kollektivavtalstäckning.
Inte alltför sällan är de som arbetar i Gig-ekonomin unga och/eller nyanlända. För dem borde just tryggheten i att tillhöra ett fack vara viktigare än för alla andra. Att det inte upplevs så tarvar eftertanke och självkritik.
Centralorganisationen LO jobbar ju inte med organisering och värvning på arbetsplatserna. Däremot bidrar vi på andra plan. Skolinformationen är här så oerhört viktig och nås man av den så kommer man ut i arbetslivet betydligt mer medveten om rättigheter och fallgropar. Här är även facket på sommarjobbet en viktig del av det jobb som måste göras, att möta unga människor på sitt första jobb för att prata arbetsmiljö och trygghet.
Till det så behöver fackföreningsrörelsen reflektera över tillgänglighet och smidighet. Varje gång en person upplever att det för bökigt och otydligt att gå med i rätt fack så är det ett misslyckande. Nya strukturer måste byggas och de som idag väljer att inte gå med måste vara styrande. Varför jag ska gå med och hur jag gör det så enkelt som möjligt måste vara två enkla frågor att svara på.
Fackens roll är på många sätt viktigare än någonsin. Otrygghet och utsatthet är lika illa i dag det alltid varit. Fackföreningsrörelsen måste vara i ständig förnyelse för att vara relevant.