Dags för EU att ta strid mot osund skärmtid

"Flera studier visar att unga som lägger stor del av sin tid på sociala medier mår sämre. Det handlar om psykisk ohälsa som depression och ångest där särskilt tjejer drabbas. Det är hög tid att begränsa skadligt användande och kräva en åtstramning i EU", skriver företrädare för Kristdemokratiska kvinnoförbundet i en insändare.

"Det är dags att återta kontrollen över skärmarna – och ge våra unga en bra start", skriver företrädare för Kristdemokratiska kvinnoförbundet. (Arkivbild)

"Det är dags att återta kontrollen över skärmarna – och ge våra unga en bra start", skriver företrädare för Kristdemokratiska kvinnoförbundet. (Arkivbild)

Foto:

Insändare2024-05-19 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sociala medier har funnits i vår vardag under ett och ett halvt årtionde. Många unga har haft smartphones och ipads i sin närhet ända sedan de var små. 


I Sverige kan vi nu se en allvarlig utveckling där allt fler barn och unga, inte minst unga tjejer, vittnar om psykisk ohälsa. När Statens medieråd gjorde en studie bland unga under pandemin så framkom ett tydligt samband mellan psykiska besvär och frekvent användande av sociala medier redan hos barn i åldern 9-12 år, speciellt flickor. 

En studie från 2022 från Karolinska institutet visar samma sak: Det finns ett samband mellan för mycket användande av sociala medier och psykisk ohälsa som depression, ångest och ätstörningar där problemen är allra störst bland unga tjejer.

Dessa ägnar fler timmar om dygnet med sociala medier än pojkar och pressas ofta av ett starkt utseendefokus. Att exponeras så många timmar om dagen riskerar också att äta tid av sådant som de behöver för att må bra som; sömn, rörelse och fritidsintressen utanför skärmen.   


Den nya vägledningen för unga och vårdnadshavare som regeringen begärt av Folkhälsomyndigheten senast 1 september, kommer vara till god hjälp.  


EU behöver också sätta press på plattformsföretagen på den europeiska marknaden. De behöver dela information med myndigheter och forskare om hur algoritmerna fungerar, så att det blir enklare att följa upp hälsoeffekterna av användandet.


Vi vill dessutom införa krav i EU på att begränsningar för användartid, strikt föräldrakontroll och blockering av vissa typer av annonser eller ämnen, ska ingå i tjänsternas grundinställningar. Vi vill också att plattformsbolagen ska kunna bevisa att deras digitala medieprodukter och tjänster inte leder till beroendeliknande användning, för att få finnas på den europeiska marknaden, samt att ålderskontrollen för olika sociala medier verkligen fungerar. I annat fall så ska en strikt 18-årsgräns för produkter och tjänster mot barn och unga införas.

Sverige har som ensamt land inte denna möjlighet att ställa krav på de stora plattformarna, men EU är tillräckligt stort. Det är dags att återta kontrollen över skärmarna – och ge våra unga en bra start. Därför är Kristdemokraterna som tagit ställning för förslagen ovan, ett bra val den 9 juni.